Wikipédja
gcrwiki
https://gcr.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.22
first-letter
Médja
Èspésyal
Diskisyon
Itilizatò
Diskisyon itilizatò
Wikipédja
Diskisyon Wikipédja
Fiché
Diskisyon fiché
MediaWiki
Diskisyon MediaWiki
Modèl
Diskisyon modèl
Lèd
Diskisyon lèd
Katégori
Diskisyon katégori
TimedText
TimedText talk
Modjoul
Diskisyon modjoul
Gadget
Discussion gadget
Définition de gadget
Discussion définition de gadget
1011
0
5
19683
17455
2022-07-29T20:13:56Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19687
19683
2022-07-29T20:14:58Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1011''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 24 avril : Rodolphe III, rwè di Bourgogn, ka fè oun donasyon enpòrtant, an favò di so épouz Hermengarde de Savoie (Aix, Annecy, Lari : distrik de Glâne, FR, CH,Yvonand, Neuchâtel, Averni (Auvernier, NE, CH) et Arms (St Blaise, NE,, ensi ki konté-a di Vyenn é konté-a di Salmorenc. Sa latè-ya ké rouvini finalman pou fitir kont di Savoie Humbert Ier aux Blanches Mains (980-1048), probab frè di renn-an.
* 11 jen : aprè oun syèj di 61 jou, kaptan d'Itali Basile Argyre ka roupran Bariau chèf di révòlt antibizantin Mélo, ki ka anfwi so kò oprè di anprò Henri II.
* 8 o 29 sèptanm : syèj di Cantorbéry pa Danwa-ya. Èspoliasyon di katédral-a di Cantorbéry. Larchévèk Aelfeah sa fè prizonnyé, épi mété à lannmò an 1012. Danwa-a Thorkell hávi, krétchen endigné pa sa mèrt, sa alò pasé di koté d’Æthelred II d'Anglétèr é a pou vanjé so kò di sa trayizon ki Sven Ier di Dannmark rouvini à charj-a an 1014.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
77l2y7333t2qbkd528114oxa0hrdsdh
1066
0
60
19469
17510
2022-07-29T19:53:18Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19586
19469
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1066''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 6 janvyé : Harold II sa éli rwa d'Anglétèr o détriman d'Edgar Atheling (finisman di règn 14 òktòb).
* 3 févriyé : Rostislav (en), prens di Tmoutarakan, sa anpwazonnen pa roun lajan bizanten.
* 13 jwiyé : Henri IV di Sen-Anpir ka épouzé atè Tribur Berthe di Turin. I ka angajé oun prosédir di divòrs an 1069.
* 12 out : Guillaume le Conquérant ka rasanblé so flòt asou Div-a.
* 24 out : konsékrasyon pa Théoduin di Bavière, lévèk di Lyèj, an prézans di Libert, lévèk di Cambrai, di légliz-a di Notre-Dame di Huy, roukonstrwit, aprè so dèstriksyon an 1053 pa kont-a di Flandre Baudouin V le Pieux (v. 1012-1067).
* 26 out : lavil-a di Huy (Bèljik atchwèl) ka òbténi pronmyé chart-a dé libèrté kominal òktrwayé an Éròp ògsidantal, akòrdé pou grémésyé zabitan-yan di yé kontribisyon à roukonstitisyon-an di Légliz-a di Notre-Dame.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
pq06n6v2uxfp6tyeoo3k85x2bkjvg9i
1069
0
63
19477
17513
2022-07-29T19:54:52Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19628
19477
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1069''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Azi ===
* Févriyé : Wang Anshi sa nonmen vis-Pronmyé minis di Chin-an dé Song. I ka inogiré oun réfòrm di Léta-a an Chin ki ka tanté di rézorbé koripsyon-an ki ka régné annan administrasyon-an é larmé-a (finisman an 1076).
=== Proche-Orient ===
* Prentan : révòlt di mèrsénèr norman Robert Crispin, routranché annan fòrtérès-a di Maurokastron, annan tenm-ab dé Arményak kont Romen IV Djojenn. Anprò bizanten-an ka réprimé mouvman-an anvan Pantkot-a (finisman mè).
* Romen IV Djojenn ka dégajé Cappadoce ki anvayi pa Seldjoukid-ya, mè divèt souspann opérasyon-yan pou maté révòlt-a di Robert Crispin. Pannan ki li ka maché bò'd lak-a di Van, so lyétnan arménien-an Philarète Brachamios sa briga pa Tirk-ya, ki ka vansé jouk Iconium. Romen ka parvini à répousé yé.
Jénéral Hamdanid-a Nasir al-Dawla ka ménasé di détroné kalif-a fatimid d'Éjip Al-Mustansir Billah.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
0038ipmh6i0zuu5fq2z7nxqz9g60t0x
1071
0
65
19481
17515
2022-07-29T19:55:44Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19614
19481
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1071''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 13 mars : larmé bizanten-an di anprò Romen-an IV Djojenn ka kité Konstantinòp ké Khroudj é Manuel Comnène, ki ka mouri an chimen, é ka maché kont sa dé Tirk di soultan seldjoukid-a Alp Arslan, pa Théodosiopolis ; Romen ka pran Manzikert mè ka afébli so fòs-ya an voyan roun kontenjan soutni Roussel di Bailleul annan réjyon-an di lak di Van.
* Prentan - été : Turkmènn Atsiz, vassal di Saljûqide Alp Arslan ka pran Ramla o Fatimid é ka asyéjé Jérusalem (priz an jen/jwiyé 1073). I ka anparé so kò di Palèstin à èsépsyon-an d'Ascalon é ka rétabli sunnism-an.
* 26 out : Bizanten-yan ka pédi à batay-a di Manzikert pa Seldjoukid-ya. Romen IV Djojenn, ka fè prizonnyé, sa réténi jouk li ka signé roun lapè trè défavorab, trété pa lakèl i ka angajé so kò à péyé 1 500 000 pyès di lò pou so ranson é roun tribi anniyèl di 360 000 pyé di lò. Oun échanj di prizonnyé sa prévwè é lapè-a sa konkli pou 50 lan.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
20jwykfl0bvpuyu8mqqbb3p7n7m6gjs
1077
0
71
19532
17521
2022-07-29T20:07:37Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19537
19532
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1077''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Éròp ===
* 25-28 janvyé : zafè di Canossa koté anprò jèrmanik-a Henri IV, izolé, ka enploré so pardon divan pap Grégoire VII, ki ka asèpté so roupanti, aprè ki li fè li pasyanté trwa jou annan lakour di chato di Mathilde di Toscan.
* Grégoire VII ka rézidé oprè di Mathilde, so alyé, jouk sèptanm. Pannan sa séjou, kontès-a té légé so Léta-ya o Sen-Syèj (Toscane, Crémone, Ferrare, Mantoue, douché di Modène é Reggio).
* Lévé-a di èkskominikasyon-an ka pèrmèt à Henri di triyonfé dé Féyodal ki révòlté an Almagn. Mè I ka ronp òkò ké Grégoire VII, ka fè li dépozé é ka fè éli antipap-a Clément III (Guibert de Ravenne), ki li pa ka réyisi à enpozé rò di Anpir-a (1080).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
i1qpk0tanisqummw2n8v2elziyrczab
1078
0
72
19662
17522
2022-07-29T20:13:36Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19679
19662
2022-07-29T20:13:48Z
Hasley
409
rv
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1078''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
Tirkoman-an Atsiz, ki ménasé pa Fatimid-ya atè Damas, ka aplé Malik Shah Ie à so lèd. Sa dannyé ka voyé so frè Tutuchqui ka roudrésé sitchwasyon-an. Atsiz sa tchwé pa Tutuch ki ka fondé dinasti-a Saljûqide di Siri (finisman an 1117) é ka proklamé so kò soultan di Damas (fin en 1095). Tutuch ka pran Jérusalem, Jaffa é Sayda.
* Soulon sèrtenn sours, Suleyman ibn Kutulmuch ka prab Nicée o Bizanten (dat-a ké sirkonstans-ya di sa akizisyon sa débat é lannen-yan di 1075 à 1081 sa osi vansé). Mèt dé riv di Propontide é di Bosphore, i ka fondé dinasti Seldjoukid-a di Rum (finisman an 1308). Anpir bizanten-an sa ménasé. Tirk-ya ka fòrmé dézòrmè oun lamas di manèv pròch di Konstantinòp, à dispozisyon di tout anbisyé-ya : Nicéphore Bryenne ka antréné yé an Éròp ; an Azi, Nicéphore Mélissènos ka bay yé laksè à Galati-a é à Phrygie koté yé ka enstalé yé kò pou pronmyé fwè-a annan lavil-ya.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
rde50cuujpklavfvi54qe3cf9zf9v5a
1094
0
88
19657
17538
2022-07-29T20:12:38Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19663
19657
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1094''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* 11 févriyé : sérémoni d'envèstitir di Al-Mustazhir, kalif abbassid (finisman di règn an 1118). Mustazhir sa roun souvren jovyal é débonnèr. Li kontan lar-ya, ka pasyonnen so kò pou architèktir-a, ka konpozé dé powenm di lanmou. I pa ka dispozé di pyès pouvwè odéla di so palè.
* 26 mè : viktwè di Tutuch à Tell as-Sultân asou émir-ya Aq Sunqur d’Alep é Buzan d'Édesse.
* 29 mè : Tutuch ka pran Alep. Gouvèlnò-a di lavil-a, Aq Sunqur, akizé di trayizon, sa dékapité. So tiboug, jenn-an Zanki, sa rékéyi pa Karbouqa, atabeg di Mossoul.
* 21 jen : Al-Afdhal ka divini vizir di Éjip-a fatimid à lanmò-a di so papa arményen-an Badr al-Djamali (finisman an 1121).
* Novanm : Lanmò di soultan seljoukid Mahmud ; so frè Barkyaruq ka pran pouvwè-a atè Bagdad.
* 24 désanm : à lanmò-a di kalif fatimid Al-Mustansir Billah, so tiboug kadè, Al-Musta'li, sa nonmen kalif à laplas-a di so éné léritché léjitim-an. Nizâr ben al-Mustansir et ses partisans, réfugiés atè Alexandrie, sa ékrazé pa vizir-a Al-Afdhal. Nizâr li-menm sa anmiré vivan. Al-Afdhal ka détni pouvwè-a jouk 1121.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
pv3bk7qykg3z9ml4l5izgm10ozf7zzt
1110
0
104
19438
14521
2022-07-29T19:47:15Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''11NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.10''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Févriyé : Fran-yan ka asyéjé [[Beyrouth]]. So 5000 zabitan ka rézisté, yé ka détrwi roun aprè ròt tour-ya di bwa dé asyéjan. Lavil-a ka tonbé 13 mè é so popilasyon sa masaré pou lègzanp-a.
* Avril : atabey-a di Mossoul Maudoud sa voyé pa soultan-an kont Édesse. Lavil-a sa sové an jen pa [[Baudouin Ie di Jérusalem]], mè i fo évakiyé popilasyon-yan di lès-a di Euphrat ki sa masakré an chimen.
* Jwiyè oben out : aprè roun séjou an Sisil oprè di Roger Borsa, rwa-a di Norvèj Sigurd Ie ka rivé an latè sent ké pli di swasant véso ki charjé di konbatan. Baudouin Ie ka randé so kò à so kontré é yé ka mété ansanm syèj-a divan Saïda (Sidon) 19 òktòb. Lavil-a, ki ka krenn di soubi sòr-a di Beyrouth, ka randé so kò 4 désanm.
* 4 désanm : priz di Sidon pa krwazé-ya ; so zabitan-yan ka ègzilé yé kò bò'd Tyr é Damas, ki ka régòrjé déjà di réfijyé.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
g5o4ixp1ong0hgqhu86wzp1m5cpd7xq
19623
19438
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Wolverène|Wolverène]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1110''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Févriyé : Fran-yan ka asyéjé [[Beyrouth]]. So 5000 zabitan ka rézisté, yé ka détrwi roun aprè ròt tour-ya di bwa dé asyéjan. Lavil-a ka tonbé 13 mè é so popilasyon sa masaré pou lègzanp-a.
* Avril : atabey-a di Mossoul Maudoud sa voyé pa soultan-an kont Édesse. Lavil-a sa sové an jen pa [[Baudouin Ie di Jérusalem]], mè i fo évakiyé popilasyon-yan di lès-a di Euphrat ki sa masakré an chimen.
* Jwiyè oben out : aprè roun séjou an Sisil oprè di Roger Borsa, rwa-a di Norvèj Sigurd Ie ka rivé an latè sent ké pli di swasant véso ki charjé di konbatan. Baudouin Ie ka randé so kò à so kontré é yé ka mété ansanm syèj-a divan Saïda (Sidon) 19 òktòb. Lavil-a, ki ka krenn di soubi sòr-a di Beyrouth, ka randé so kò 4 désanm.
* 4 désanm : priz di Sidon pa krwazé-ya ; so zabitan-yan ka ègzilé yé kò bò'd Tyr é Damas, ki ka régòrjé déjà di réfijyé.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
jan1ga6uw4g0a0ea4lzxw4z86dpedqa
19694
19623
2022-07-29T20:56:16Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''11This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blocked10''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Févriyé : Fran-yan ka asyéjé [[Beyrouth]]. So 5000 zabitan ka rézisté, yé ka détrwi roun aprè ròt tour-ya di bwa dé asyéjan. Lavil-a ka tonbé 13 mè é so popilasyon sa masaré pou lègzanp-a.
* Avril : atabey-a di Mossoul Maudoud sa voyé pa soultan-an kont Édesse. Lavil-a sa sové an jen pa [[Baudouin Ie di Jérusalem]], mè i fo évakiyé popilasyon-yan di lès-a di Euphrat ki sa masakré an chimen.
* Jwiyè oben out : aprè roun séjou an Sisil oprè di Roger Borsa, rwa-a di Norvèj Sigurd Ie ka rivé an latè sent ké pli di swasant véso ki charjé di konbatan. Baudouin Ie ka randé so kò à so kontré é yé ka mété ansanm syèj-a divan Saïda (Sidon) 19 òktòb. Lavil-a, ki ka krenn di soubi sòr-a di Beyrouth, ka randé so kò 4 désanm.
* 4 désanm : priz di Sidon pa krwazé-ya ; so zabitan-yan ka ègzilé yé kò bò'd Tyr é Damas, ki ka régòrjé déjà di réfijyé.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
d1gc0sd2hpdc3yjq9ghmiy79lmxwia2
19701
19694
2022-07-29T20:57:37Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Drummingman|Drummingman]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1110''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Févriyé : Fran-yan ka asyéjé [[Beyrouth]]. So 5000 zabitan ka rézisté, yé ka détrwi roun aprè ròt tour-ya di bwa dé asyéjan. Lavil-a ka tonbé 13 mè é so popilasyon sa masaré pou lègzanp-a.
* Avril : atabey-a di Mossoul Maudoud sa voyé pa soultan-an kont Édesse. Lavil-a sa sové an jen pa [[Baudouin Ie di Jérusalem]], mè i fo évakiyé popilasyon-yan di lès-a di Euphrat ki sa masakré an chimen.
* Jwiyè oben out : aprè roun séjou an Sisil oprè di Roger Borsa, rwa-a di Norvèj Sigurd Ie ka rivé an latè sent ké pli di swasant véso ki charjé di konbatan. Baudouin Ie ka randé so kò à so kontré é yé ka mété ansanm syèj-a divan Saïda (Sidon) 19 òktòb. Lavil-a, ki ka krenn di soubi sòr-a di Beyrouth, ka randé so kò 4 désanm.
* 4 désanm : priz di Sidon pa krwazé-ya ; so zabitan-yan ka ègzilé yé kò bò'd Tyr é Damas, ki ka régòrjé déjà di réfijyé.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
jan1ga6uw4g0a0ea4lzxw4z86dpedqa
1116
0
110
19690
17559
2022-07-29T20:53:11Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''11This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blocked16''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Out : Baudouin Ie di Jérusalem, aprè ki li fè konstrwi fòrtérès-a di Val-Moyse é di Montréal odéla di Jourdain(1115), ki ka okipé pòr-a d’Aïla asou lanmè Rouj-a. I ka tchipé ensi larout-ya ant Siri é Éjip-a, é obténi dé rousours konsidérab pa taks-ya asou komèrs karavanyé.
* Otonm : viktwè-a di anprò bizanten-an Alexis Ie Comnène asoy soultan-an di Rum à Philomelion (Akşehir) ; i ka enpozé oun trété di lapè avantagé pou anpir-a. Soultan-an saljûqid di Rum Malik Shah sa dépozé aprè so défèt é so frè Mas`ûd Ie ka siksédé li (finisman di règn an 1155). I ka enstalé so kapital à Konya.
Roger d’Antioche ka asiré so kò kontrol-a di tout larout-ya mennen atè Alep, ka tchipé prensipal fòrtérès-ya ki kz antouré lavil-a, é fot di rézistans, ka rivé menm à prélvé oun taks asou chak pèlren ki ka randé so kò à La Mecque.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
qigbmdm2hqw7jpvyee51z7ypcluaz86
19697
19690
2022-07-29T20:57:12Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1116''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* Out : Baudouin Ie di Jérusalem, aprè ki li fè konstrwi fòrtérès-a di Val-Moyse é di Montréal odéla di Jourdain(1115), ki ka okipé pòr-a d’Aïla asou lanmè Rouj-a. I ka tchipé ensi larout-ya ant Siri é Éjip-a, é obténi dé rousours konsidérab pa taks-ya asou komèrs karavanyé.
* Otonm : viktwè-a di anprò bizanten-an Alexis Ie Comnène asoy soultan-an di Rum à Philomelion (Akşehir) ; i ka enpozé oun trété di lapè avantagé pou anpir-a. Soultan-an saljûqid di Rum Malik Shah sa dépozé aprè so défèt é so frè Mas`ûd Ie ka siksédé li (finisman di règn an 1155). I ka enstalé so kapital à Konya.
Roger d’Antioche ka asiré so kò kontrol-a di tout larout-ya mennen atè Alep, ka tchipé prensipal fòrtérès-ya ki kz antouré lavil-a, é fot di rézistans, ka rivé menm à prélvé oun taks asou chak pèlren ki ka randé so kò à La Mecque.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
b87r6jd2z3lh9h2rkqg5q2f7szel37d
1119
0
113
19649
17562
2022-07-29T20:10:46Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19668
19649
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1119''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* Hiver : kanpangn di Boleslas III Bouche-Torse, rwa di Pològn, kont Swientopelk di Poméranie, révòlté ; i ka briga li asou Noteć, prè di Naklo.
* 2 févriyé : larchévèk-a di Vyenn Gui di Bourgogn sa éli pap à Cluny pa sis kardinal-ya ki té akonpagné Gélase II annan so ègzil. Sa chwa sa ratifyé atè Ronm.
* 9 févriyé : I sa kouronnen annan katédral-a di Vyenn anba non-an di Calixte II (finisman di pontifika an 1124).
* Annan roun lèt ki voyé o pap Calixte II à lokazyon-an di so avenman, Louis VI, san dout asou konsèy-a di Suger, ka proklamé so kò rwa dé Fran.
* 25 févriyé : an Lèspagn, priz di Tudèle o Arab pa Aragonè, pa rwa-a Alphonse Ie d'Aragon, ki swivi di sa di Tarazona, Ágreda, Soria, Borja ké ròt vil.
* Prentan : èspédisyon di Jean II Comnène kont Seldjoukid-ya. I ka roupran Laodicé o pronmyé aso, épi ka rantré atè Konstantinòp, pitèt pou réyaji à roun ségon tantativ di priz di pouvwè pa so sò Anne Comnène o profi di so mari Nicéphore Bryenne. Konplo-a ka échwé é Anne sa anfèrmé annan roun kouvan. Jean II Comnène roupati an kanpangn é ka pran Sozopolis an 1120. Koumansman di roukonkèt-a dé kot di Cilicie pa Jean II Comnène o dépan dé Seldjoukid (finisman an 1137).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
bdalw5yj4r8bqg313p5of3irt7mu99e
1131
0
125
19431
17574
2022-07-29T19:46:09Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.èrné lannen '''1131''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* 7 mè : atanta di sèk-a dé Asasen kont atabek-a di Damas Bouri. Blésé, li ka mouri an jen 1132, aprè 13 mwa di soufrans.
* 21 out : lanmò di rwa di Jérusalem Baudouin II. Kou li pa gen di léritché mal, Foulques d’Anjou, ki résaman rivé d'Éròp pa lanmè, ka siksédé li. I épouzé Mélisende, tifi di Baudouin, sò éné d’Alix.
* 14 sèptanm : kouronnman di Mélisende é di Foulques V d’Anjou le Jeune, rwa krétchen di Jérusalem (finisman di règn an 1143). Dè so rivé o pouvwè, Foulques divèt fè fas à roun nouvèl révòlt ki mennen pa Alix, ki pa ké fika réprimé ki ké difikilté. An Palèstin menm, révòlt-a ka grondé. Oun roumò ka akizé renn-an Mélisende di antrétni roun rélasyon anmouréz ké roun jenn kavalyé, Hugues II di Puiset-Jaffa. Zafè-a ka divizé noblès frank-a. Kou li santi so kò ménasé, Hugues ka trouvé réfij atè Ascalon, oprè dé Éjipsyen, ki ka konfyé li dé troup ké lakèl i ka anparé so kò di Jaffa. Li an sa chasé tchèk simenn plita (désanm 1132).
* Sèptanm : lanmò di soultan saljûqid Mahmud II à laj-a di 26 lan. Oun nouvèl lagèr di siksésyon ka éklaté. Kalif-a abbassid Al-Mustarchid bi-llah, ki ka promèt à chak prétandan di fè lapriyè-a annan mòské-a an so non, ka divini véritab arbitr-a di sitchwasyon-an. Atabek-a di Mossoul Zanki ka maché alò asou Bagdad, mè sa ékrazé prè di Tikrit, 2 mars 1132.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
8dz9wb2hagrybkavkgme3ahb0n3x043
19642
19431
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1131''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Pròch-Oryan ===
* 7 mè : atanta di sèk-a dé Asasen kont atabek-a di Damas Bouri. Blésé, li ka mouri an jen 1132, aprè 13 mwa di soufrans.
* 21 out : lanmò di rwa di Jérusalem Baudouin II. Kou li pa gen di léritché mal, Foulques d’Anjou, ki résaman rivé d'Éròp pa lanmè, ka siksédé li. I épouzé Mélisende, tifi di Baudouin, sò éné d’Alix.
* 14 sèptanm : kouronnman di Mélisende é di Foulques V d’Anjou le Jeune, rwa krétchen di Jérusalem (finisman di règn an 1143). Dè so rivé o pouvwè, Foulques divèt fè fas à roun nouvèl révòlt ki mennen pa Alix, ki pa ké fika réprimé ki ké difikilté. An Palèstin menm, révòlt-a ka grondé. Oun roumò ka akizé renn-an Mélisende di antrétni roun rélasyon anmouréz ké roun jenn kavalyé, Hugues II di Puiset-Jaffa. Zafè-a ka divizé noblès frank-a. Kou li santi so kò ménasé, Hugues ka trouvé réfij atè Ascalon, oprè dé Éjipsyen, ki ka konfyé li dé troup ké lakèl i ka anparé so kò di Jaffa. Li an sa chasé tchèk simenn plita (désanm 1132).
* Sèptanm : lanmò di soultan saljûqid Mahmud II à laj-a di 26 lan. Oun nouvèl lagèr di siksésyon ka éklaté. Kalif-a abbassid Al-Mustarchid bi-llah, ki ka promèt à chak prétandan di fè lapriyè-a annan mòské-a an so non, ka divini véritab arbitr-a di sitchwasyon-an. Atabek-a di Mossoul Zanki ka maché alò asou Bagdad, mè sa ékrazé prè di Tikrit, 2 mars 1132.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
1fp62j4dpzq2dcqzdo3zd5g5h72mbio
1162
0
156
19493
17605
2022-07-29T19:58:56Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19590
19493
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1162''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 10 févriyé : lanmò di Baudouin III. Koumansman di règn di so frè Amaury Ie, rwa di Jérusalem (finisman an 1174).
* 21 désanm, Éjip : vizir-a Shawar ka anparé so kò di pouvwè o Kèro. Asou kenz dirijan ki té présédé li, katòrz mouri di lanmò vyolant, pann, dékapité, pwagnardé, krisifyé, anpwazonnen oben lenché pa foul-a. Roun té tchwé pa so tiboug adòptif, ròt-a pa so pròp papa. Dè so asansyon o pouvwè, Shawar ka fè masak so prédésésò é tout so fanmi, é ka apropriyé yé byen.
* Qılıj Arslan II, soultan saljûqid di Rum ka roukonnèt so kò vasal di basileus atè Konstantinòp.
=== Éròp ===
* 26 mars : Frédéric Barberousse ka fè razé Milan.
* Frédéric Barberousse ka réklamé rèstorasyon-an di roun pouvwè santral régalyen lò di roun sérémoni atè Roncaglia. Milan, pli pwisant-a dé sité lombard, ka révòlté so kò. Li sa totalman détrwi pa Frédéric Barberousse. Anprò-a ka rousouvwè api-a dé lavil ennmi di Milan annan afrontman-an, ki ka èspéré débarasé so kò di roun rival é ka obténi dé lègzanpsyon di taks é dé privilèj ki pafwè ègzòrbitan.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
dhz5v1ni7lky0f2uytku0u4u225de3s
1167
0
161
19700
17610
2022-07-29T20:57:22Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''11This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blocked67''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Azi ==
* 11 févriyé : o Japon, Taira no Kiyomori ka divini minis dé Zafè souprenm. Ségnò orijinèr di réjyon-an d’Hiroshima, i ka pran kontrol total-a di gouvèlman santral an maryan so tifi à anprò-a.
=== Pròch-Oryan ===
* Janvyé : Nur ad-Din ka voyé oun nouvèl èspédisyon an Léjip ki dirijé pa Shirkuh.
* 30 janvyé, Ascalon : Amaury Ie di Jérusalem, aplé pa Éjipsyen-an di Shawar, ka dirijé so kò bò'd Bilbéis. I gen api-a di flòt bizantin-an.
* 18 mars : larmé koalizé dé Fran é dé Éjipsyen di Shawar sa briga atè al-Balbein pa Shirkuh. Li ka parvini à roujwenn Kèro pannan ki Shirkuh ka pran Alexandrie épi ka dirijé bò'd la Haute-Égypte, ki ka lésé gard-a di lavil-a à so névé Saladin.
* Fen jen : Amaury ka asyéjé Saladin annan Alexandrie.
* 4 out : rédisyon d’Alexandrie. Shirkuh divèt évakiyé Léjip-a, dézòrmè tribitè dé Fran. Li sa atè Damas 5 sèptanm.
* 21 out : Amaury ka kité Léjip-a. 29 i ka épouzé atè Tyr Marie Comnène, oun prensès bizantin.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
avdqmlegssf62sq6fn7z6fyy67v61vr
19705
19700
2022-07-29T20:58:33Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2600:387:A:15:0:0:0:1C|2600:387:A:15:0:0:0:1C]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1167''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Azi ==
* 11 févriyé : o Japon, Taira no Kiyomori ka divini minis dé Zafè souprenm. Ségnò orijinèr di réjyon-an d’Hiroshima, i ka pran kontrol total-a di gouvèlman santral an maryan so tifi à anprò-a.
=== Pròch-Oryan ===
* Janvyé : Nur ad-Din ka voyé oun nouvèl èspédisyon an Léjip ki dirijé pa Shirkuh.
* 30 janvyé, Ascalon : Amaury Ie di Jérusalem, aplé pa Éjipsyen-an di Shawar, ka dirijé so kò bò'd Bilbéis. I gen api-a di flòt bizantin-an.
* 18 mars : larmé koalizé dé Fran é dé Éjipsyen di Shawar sa briga atè al-Balbein pa Shirkuh. Li ka parvini à roujwenn Kèro pannan ki Shirkuh ka pran Alexandrie épi ka dirijé bò'd la Haute-Égypte, ki ka lésé gard-a di lavil-a à so névé Saladin.
* Fen jen : Amaury ka asyéjé Saladin annan Alexandrie.
* 4 out : rédisyon d’Alexandrie. Shirkuh divèt évakiyé Léjip-a, dézòrmè tribitè dé Fran. Li sa atè Damas 5 sèptanm.
* 21 out : Amaury ka kité Léjip-a. 29 i ka épouzé atè Tyr Marie Comnène, oun prensès bizantin.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
rl3x3s78f1hsur9rogpn86am6do0n2y
1255
0
249
19496
17698
2022-07-29T19:59:24Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19562
19496
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1255''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* Koumansman di règn di Mansa Oulé, Mansa (rwa) du Manden (jouk 1270). Souvren pézib, i ka òrganizé oun sistenm di gran koumannman ki konfyé à dé jénéral fidèl, don aksyon ka étann rwayom di Mali à Lwès-a. So règn ka marké koumansman-an di dévlopman di Islam-an.
=== Léròp ===
* Janvyé : Ottokar II di Bohême é chouvalyé tétonik ka fondé roun fòrtérès ki sa à lorijin-an di lavil-a di Königsberg (jòdla Kaliningrad, an Risi). Ottokar II ka rantré an Bohême.
* 20 janvyé : larchévèk-a di Rīga ka divini métropòl-a di Prusse.
* 19 mars : Linivèrsité di Pari, alò pli prèstijyéz-a di Léròp, ka enskri à so progranm totalité-a dé òv d'Aristote.
* 25 mars : pap-a Alexandre IV, aprè léchèk-a dé négosyasyon ké réjan-an di rwayom Sisil Manfred, èkskominyé é ka préché krwazad-a kont li. 9 avril, i ka envèsti rwayom di Sisil à Edmond de Lancastre.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
8b5837wbswtht690zdrd3g2qmh768ri
1266
0
260
19495
17709
2022-07-29T19:59:15Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19572
19495
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1266''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lazi ===
* 18 févriyé : Tirk Balbân, ka vann kou roun èsklav à Iltutmish, dabò minis, ka divini soultan di Delhi à lanmò-a di Nâsir ud-Dîn Mahmûd.
* Mars-sèptanm : ségon règn di Mubarak Shah asou khanat di Djaghataï, anba réjans-a di so manman Orghana Qatun.
* Out : Prens-a Koreyasu ka siksédé o prens Munetaka kou shogun Kamakura o Japon.
* Sèptanm : koumansman di règn di Barak, khan di Djaghataï (finisman an 1271).
=== Pròch-Oryan ===
* Prentan : Nogaï ka pasé pasaj-a di Derbent ké Koura, ki ka ménasé Azerbaïdjan. Li sa briga asou Aqsou pa Ilkhan Abaqa. Khan dé Kiptchak Berké ka franchi à so tour Caucase é ka maché kont Iran pou soutni. I ka mouri o pasaj di Koura, sa ki ka mété fen di kanpangn-an, probabman an janvyé 1267.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
mg3flswmyqw19ofa40q0ljgyl9r1d5k
1268
0
262
19480
17711
2022-07-29T19:55:35Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19605
19480
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1268''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lazi ===
* 18 janvyé : dé voyé dé Mongol ka prézanté yé kò à Dazaifu, oun pòr di nò di Kyushu, o Japon. Hōjō ka rouvoyé yé san aménité. Lannen ki ki swivi, ofisyèl-ya di bakufu ka moké yé kò dé voyé Mongol.
* An Chin, koumansman di syèj di Fancheng é di Xiangyang o Hubei pa Kubilai Khan (finisman an 1273). Kapitenn ouïgour Arik-kaya ka anplwa lò di syèj dé fòrtérès chinwaz dé enjényò di Turkestan, ki èspésyalman enstrwi annan poliorsétik, gras okèl Mongol-ya pouvé anparé yé kò di sitadèl ki répité enprannab.
* Koumansman di inifikasyon-an do zil-a di Java pa Kritanagara rwa-a di Singhasari (jouk 1292).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
ariu5b154hp629ivm9d0pmw38f1uw49
1284
0
278
19515
17727
2022-07-29T20:04:20Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19570
19515
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1284''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 4 mè : Arghoun, gouvèlnò di Khorasan ki révolté kont Ahmad Teküder ka kontré ké li o sid di Qazvin. Batay-a pa désiziv.
* 10 out : Ahmad Teküder sa viktim di roun konplo.
* 11 out : koumansman di règn d'Arghoun, il-khan, mongol di Pèrs (jouk 1291). I ka tanté di alyé so kò ké krétchen-yan kont Mamelouk-ya ké Kiptchak-ya, mè ni pap Honoré IV, ni rwa di Lafrans Philippe le Belne ka réponn à so lòf-ya di alyans.
* Sèptanm-òktòb : priz di Djerba pa Roger di Lauria pou Aragon (finisman an 1335).
* Vwayaj di Marco Polo atè Ceylan.
=== Léròp ===
* 19 mars : èstati di Rhuddlan. Péyi-a di Galles sa anèksé à Anglétèr.
* 4 avril : enstabilité politik an Kasti à lanmò-a d’Alphonse X.
* 6 avril : à lanmò-a di Pierre Ie d'Alençon à Salerne, Philippe III le Hardi ka akéri konté-a di Chartres ki li ka entégré o domenn rwayal.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
j7fx4zctse8x4q1wiknrh2h9y9cvu80
1285
0
279
19476
18317
2022-07-29T19:54:43Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19567
19476
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Escarbot|Escarbot]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1285''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 17 avril : soultan-an mamelouk Qala'ûn ka asyéjé pannan senk simenn fòrtérès-a dé Lospitalyé di Marqab. Li sa priz, 25 mè é so défansò sa otorizé à partir sen é sof bò'd Tripoli.
* 19 jen : lanmò di Yekouno Amlak. Koumansman di règn di Yagbéa-Syon, rwa di Létchopi (finisman an 1294).
* Lèsklav afranchi Sakoura ka irsipé pouvwè-a annan lanpir-a di Mali. I ka rétabli lòrd é ka étann so konkèt an péyi Toukoulò é Songhaï, asou Macina é Tekrour é ka régné jouk 1300.
* Ségon èspédisyon dé Mongol di Kubilai Khan ki dirijé pa so tiboug Toghon kont rwayom-an di Champâ pa gòlf di Tonkin. Li sa défèt divan Hanoï ké troup-ya ki dispèrsé ka roupliyé so kò an Chin. Oun larmé di sékour ki koumandé pa Sogatu sa krazé pa fòs-a di rwayom d’Annam.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
tdztebplp444hszf3op1l1a2a5v7z4d
1333
0
327
19651
17776
2022-07-29T20:11:08Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19667
19651
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1333''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lazi ===
* 22 mè : chit di Kamakura, priz pa Nitta Yoshisada. Aprè viktwè-a asou Hôjô-ya dé lwayalis, ki soutni pa jénéral-a Ashikaga Takauji, Go-Daigo Tenno ka rèstoré pouvwè dirèk-a, é mitik, di lanprò-a (Rèstorasyon-an di lè Kenmu).
* 17 jwiyé : Go-Daigo, lanprò di Japon, ka antré atè Kyōto aprè ki li chapé dé zil Oki. Koumansman di règn di so règn san shôgun (jouk 1336).
* 19 jwiyé : koumansman di règn di Toghan Tèmur, gran khan dé Mongòl (finisman an 1368). I ka siksédé à so frè Rintchenpal à laj-a di 13 lannen. Dinasti-a Yuan, ki déchiré pa djopopo-ya di siksésyon, sa asou déklen-an. Gouvèlnò-ya ké fonksyonèr di palè ka livré yé kò à dé lalit entèstin é lanprò-a gen pratikman pyès mwayen d'entèrvini annan sitchwasyon politik ké ékonomik.
* 12 sèptanm : vwayajò-a Ibn Battûta, ka pati di La Mecque an sèptanm 1332, ka rivé an Lenn aprè ki li travèrsé Lazi santral-a. Li sa pronmyé-a ki mansyonnen d’Hadji Tarkan (Astrakhan).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
3jiuhaheps2s1eg12stm36s9p2l337v
1339
0
333
19489
17782
2022-07-29T19:57:10Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19588
19489
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1339''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lazi ===
* Févriyé : lanmò di Udayanadeva, dannyé souvren endou di Kachemir. Shâh Mîr (en) ka divini rwa anba non-an di Shams al-Dîn an épouzan so vòv Kota Rani ki ka préféré bay so kò lanmò-a (finisman di règn an 1342). Shams al-Dîn ka adòpté sistenm tirk ki bazé asou lòktrwè-a d’iqtâs o chèf lwayalis, ki yé sa musulman oben endou. Sèz ròt souvren di so dinasti ka siksédé li di 1342 à 1561.
Règn di Mohammed, khan di Mogholistan. Aprè so règn, li sa difisil di trouvé roun djaghataïd pou monté asou tronn-an di Mogholistan. Ségnò féyodal-ya di Mogholistan ki divizé, las dé djopopo dinastik, ka sasé à fè monté asou tronn-an roun prens gengiskhanid pou paré o tantativ d’annèksyon di Transoxiane.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
dc9c6mkxa7dhr9dazfouiczzm8ska88
1344
0
338
19511
17787
2022-07-29T20:02:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19557
19511
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1344''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Atlantik ===
* 15 novanm : Luis de Cerda, kont di Clermont, sa déklaré pa pap-a Clément VI rwa dé zil Fortuné. Yé ka randé so kò atè zil Kanari ké Dé navir, mè an sa èspilsé pa natirèl-ya.
=== Lafrik ===
* Koumansman di règn di Saïfa-Arad, rwa di Létchopi (finisman an 1372). Li ka pasifyé Tigré-a é ka briga viktoryézman oun révòlt dé musulman di Ifat-a. Anba so règn, Létchopi-a té akéri oun tèl prèstij ki li ka fè figir di protèktris ofisyèl di Patriyarka d’Alexandri.
=== Pròch-Oryan ===
* 28 òktòb : « krwazad-a di Larchipèl-a », lig maritim Italyen-an, ka pran Smyrne o soultan ottoman d’Aydın ké soutchen-an dé Lòspitalyé di Rhod. Lospitalyé-ya ka gardé lavil-a jouk 1402.
=== Léròp ===
* 19 janvyé : rwa-a d'Anglétèr Édouard III ka òrganizé atè Windsor roun "lafèt di Tab ronn-an". Li ka proklamé so volonté di rétabli konpagni-a dé chouvalyé di Tab ronn-an (ké 300 pré). A pwen di dépa di kréyasyon-an an 1349 di lòrd di Jartchèr-a.
* 26 mars : Kastiyan-yan ka anparé yé kò di pòr mérinid d’Algésiras.
* 30 avril : Charles di Liksanbour ka fondé larchévéché di Prag, ki ka divini endépandan di larchévèk-a di Mayans.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
0qjqu9n730gftfw8gfn2cot12ke94p5
1358
0
352
19443
17801
2022-07-29T19:48:13Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''13NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.58''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 2 févriyé : an Lenn, Muhammad Shah Bahmani ka siksédé à so papa Hasan Zafar Khan asou tronn-an dé Bahmani.30 : à lanmò-a d’Abu Inan Faris, anarchi-a ka enstalé so kò annan rwayom mérinid-a dé Èspagnòl, dé Pòrtigè é dé Arab. Koumansman di « règn dé vizir » (1358-1361).
=== Léròp ===
* Janvyé : pronmyé trété di Lonn ki ka konsèrnen libérasyon-an di rwa di Lafrans.
* 20 janvyé : Asanblé Jénéral-a di la Hanse ki tchenbé atè Lubeck ka désidé bòykòt di komèrs ké Flandres (finisman 24 out 1360. Lavil-a di Lubeck ka divini jartché jénéral-a di Lig Hanséyatik.
* 18 févriyé : ka sélé défèt-a dé Vénisyen fas o rwa di Ongri-Krowasi, Louis d'Anjou, lapè-a di Zadar ka marké réyinifikasyon-an di Dalmasi-a à kouronn krowat-a osen di rwayom komen. À laswit-a di roun akò ki signé atè Visegrad, 27 jen ki ka swiv, Répiblik-a di Raguse (atchwèl Dubrovnik) ka soti di mouvans-a di Véniz ka roukonnèt sizrennté ongaro-krowat, don titèl-a ké fika trè téyorik. Li ka lansé so kò asou marché oryantal-ya.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
g3rerciejog9n09o1i9otl3m0fn43zn
19629
19443
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1358''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 2 févriyé : an Lenn, Muhammad Shah Bahmani ka siksédé à so papa Hasan Zafar Khan asou tronn-an dé Bahmani.30 : à lanmò-a d’Abu Inan Faris, anarchi-a ka enstalé so kò annan rwayom mérinid-a dé Èspagnòl, dé Pòrtigè é dé Arab. Koumansman di « règn dé vizir » (1358-1361).
=== Léròp ===
* Janvyé : pronmyé trété di Lonn ki ka konsèrnen libérasyon-an di rwa di Lafrans.
* 20 janvyé : Asanblé Jénéral-a di la Hanse ki tchenbé atè Lubeck ka désidé bòykòt di komèrs ké Flandres (finisman 24 out 1360. Lavil-a di Lubeck ka divini jartché jénéral-a di Lig Hanséyatik.
* 18 févriyé : ka sélé défèt-a dé Vénisyen fas o rwa di Ongri-Krowasi, Louis d'Anjou, lapè-a di Zadar ka marké réyinifikasyon-an di Dalmasi-a à kouronn krowat-a osen di rwayom komen. À laswit-a di roun akò ki signé atè Visegrad, 27 jen ki ka swiv, Répiblik-a di Raguse (atchwèl Dubrovnik) ka soti di mouvans-a di Véniz ka roukonnèt sizrennté ongaro-krowat, don titèl-a ké fika trè téyorik. Li ka lansé so kò asou marché oryantal-ya.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
gcq1jleauy7rxkt8kcjb9m8fc9onttn
19646
19629
2022-07-29T20:10:02Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19672
19646
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1358''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 2 févriyé : an Lenn, Muhammad Shah Bahmani ka siksédé à so papa Hasan Zafar Khan asou tronn-an dé Bahmani.30 : à lanmò-a d’Abu Inan Faris, anarchi-a ka enstalé so kò annan rwayom mérinid-a dé Èspagnòl, dé Pòrtigè é dé Arab. Koumansman di « règn dé vizir » (1358-1361).
=== Léròp ===
* Janvyé : pronmyé trété di Lonn ki ka konsèrnen libérasyon-an di rwa di Lafrans.
* 20 janvyé : Asanblé Jénéral-a di la Hanse ki tchenbé atè Lubeck ka désidé bòykòt di komèrs ké Flandres (finisman 24 out 1360. Lavil-a di Lubeck ka divini jartché jénéral-a di Lig Hanséyatik.
* 18 févriyé : ka sélé défèt-a dé Vénisyen fas o rwa di Ongri-Krowasi, Louis d'Anjou, lapè-a di Zadar ka marké réyinifikasyon-an di Dalmasi-a à kouronn krowat-a osen di rwayom komen. À laswit-a di roun akò ki signé atè Visegrad, 27 jen ki ka swiv, Répiblik-a di Raguse (atchwèl Dubrovnik) ka soti di mouvans-a di Véniz ka roukonnèt sizrennté ongaro-krowat, don titèl-a ké fika trè téyorik. Li ka lansé so kò asou marché oryantal-ya.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
gcq1jleauy7rxkt8kcjb9m8fc9onttn
1396
0
390
19465
17839
2022-07-29T19:52:39Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19573
19465
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1396''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lanmérik ===
* Koumansman di règn di Huitzilihuitl, souvren aztèk (finisman an 1417).
=== Léròp ===
* 19 mars : Sigismond di Ongri sa nonmen visèr di Lanpir an Lalmagn, annan rwayom-an d'Arles é an Litali pa so frè Venceslas. Gras à médjasyon-an di Sigismond é di Jobst di Moravi, Venceslas IV ka fè lapè-a ké noblès-a di Bowenm sa menm mwa. Li ka abandoné so otorité o ro klèrjé é osi ké noblès-a ki révòlté aprè asasina-a di Jean Népomucène (1393).
* 19 mè : Jean Ie d'Aragon ka mouri di roun aksidan di lachas. Koumansman di règn di Martin l'Humain oben Vyé-a (1356-1410), rwa d’Aragon.
* 23 jwiyé : aprè rédisyon-an di Stockholm, Margrethe Valdemarsdotter ka fè proklamé rwa di Swèd so piti-névé Éric di Pomérani don li sa titò-a. Li ka divini réjant dé trwa rwayom.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
o38o3zpfmhh0kxltnr9bnwrnrdaebcw
1401
0
395
19498
17844
2022-07-29T20:00:02Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19560
19498
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrné lannen '''1401''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lazi ===
* 14 [[òktòb]], Lenn : rèstorasyon di soultan di Delhi Mahmûd II. Vizir-a Mallu Ikbal, ki ègzilé atè Baran, ka rantré atè Delhi exsangue, ka ravajé pa famin-an ké lapès-a, ka raplé soultan-an é ka gouvèlné à so plas. Gouvèlnò-a Dilawar Khan, ki rékéyi soultan-an Mahmûd II aprè sak-a di Delhi, ka proklamé endépandans-a di soultanat mouzoulman di Mâlwa (finisman an 1531).
* Japon-an ka établi dé rélasyon ofisyèl ké Lachin-an dé Ming. Shogun Yoshimochi Ashikaga, ki konsidéré kou souvren-an di Japon, ka déklaré so kò vasal di Lachin-an é komèrs-a ka pran fòrm-an di roun tribi.
=== Pròch-Oryan ===
* 8 janvyé : Faradj, ki aplé atè Kèro pa nouvèl-a di roun sédisyon, ka kité Damas.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
pqix5hy8lyq2d8zdszwniai8nia80nc
1415
0
409
19462
17858
2022-07-29T19:52:06Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19603
19462
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1415''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 21 out : Pòtidjé-ya ka pran Ceuta, yé ka mété an plas fondasyon-yan di roun Lanpir pòtidjé an Lafrik. Priz-a di lavil-a ka kouté o Pòtidjé lwit lanmò é roun lajounen di débarkman. Yé ka mété lanmen-an asou so vennkat boutik plen ké zépis di Loryan, di lò di Soudan, di swari ké ròt richès. Mòské-a sa transfòrmé an légliz, épi an katédral an 1420.
* Koumansman dé èspédisyon atlantik di Pòtidjal. Raid di kapitenn di João di Trasto an dirèksyon dé Kannanri.
* Lanprò-a Yeshaq Ie di Létchopi sa viktoryé di soultan d’Ifat Sa'ad ad-Din II, ka pran pòr-a di Zeilah é ka tchwé li. Dis tiboug-ya di soultan ka réfijyé so kò an Larabi.
=== Léròp ===
==== Évènman ki daté ====
* 23 mars : Abdikasyon di doj di Gênes Georges Adorno. Barnabé di Guano ka siksédé li di 29 mars o 3 jwiyé.
* Lanprò-a Sigismond ka konfirmé à lavil-a di Bèrn souvrenté-a asou distrik-a di Aar pou Frédérik IV di Lotrich. O prentan, Lig Étèrnèl Swis-a ka fè konkèt-a di Argovi ki ka apartni o Habsbourgen, violasyon di lapè-a di 1412.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
qno6if538llw6no6z4i2zqel7lvi0fu
1428
0
422
19447
17871
2022-07-29T19:48:56Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''14NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.28''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 3 janvyé : dannyé troup chinwa-ya Ming ka kité Annam. Aprè ki li roujété Chinwa-ya rò di péyi, chèf vyétnanmyen-an Lê Lợi ka anparé so kò di Dông Kinh (Hanoi) é ka fondé dinasti-a dé Lê pòstéryò o Đại Việt.
* 7 sèptanm : koumansman di règn di Go-Hanazono, lanprò di Japon (finisman an 1464).
* Aztèk-ya, anba kondjwi-a di yé Tlatoani, rwè-prèt, Itzcoatl é di so prensipal konséyé ké névé Tlacaelel, ka fédéré yé kò é ka ranvèrsé donminasyon-an dé Tépanèk d’Atzcapatzalco. Lanpir aztèk-a, ki konstitchwé di 38 provens an 1521, k'alé donminen réjyon-an di gòlf di Mègsik à loséyan Pasifik-a.
* Koumansman di roun séri di révòlt riral (do ikki) o Japon. Pli vigouré-a dé péyizan ka mété yé kò o sèrvis di roun ségnò é ka divini dé bushi. Dè ki travay-ya chan-ya ka pèrmèt li, yé sa antrennen, disipliné é ka bay à yé jakri oun òrgannizasyon militèr. O kour di xve syèk, yé ka òbténi satisfaksyon asou laplipa di yé rouvandikasyon.
* Abu'l-Khayr (1412-1468) sa proklanmen khan dé Ouzbek asou Tura (Sibéri ògsidantal, à lwès-a di Tobolsk). Li ka anparé so kò di rwayonm dé Djaghataïd di flèv Oural o Syr-Daria.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
3w2y94y32wagkccs6fxgr724ih08hrn
19625
19447
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1428''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 3 janvyé : dannyé troup chinwa-ya Ming ka kité Annam. Aprè ki li roujété Chinwa-ya rò di péyi, chèf vyétnanmyen-an Lê Lợi ka anparé so kò di Dông Kinh (Hanoi) é ka fondé dinasti-a dé Lê pòstéryò o Đại Việt.
* 7 sèptanm : koumansman di règn di Go-Hanazono, lanprò di Japon (finisman an 1464).
* Aztèk-ya, anba kondjwi-a di yé Tlatoani, rwè-prèt, Itzcoatl é di so prensipal konséyé ké névé Tlacaelel, ka fédéré yé kò é ka ranvèrsé donminasyon-an dé Tépanèk d’Atzcapatzalco. Lanpir aztèk-a, ki konstitchwé di 38 provens an 1521, k'alé donminen réjyon-an di gòlf di Mègsik à loséyan Pasifik-a.
* Koumansman di roun séri di révòlt riral (do ikki) o Japon. Pli vigouré-a dé péyizan ka mété yé kò o sèrvis di roun ségnò é ka divini dé bushi. Dè ki travay-ya chan-ya ka pèrmèt li, yé sa antrennen, disipliné é ka bay à yé jakri oun òrgannizasyon militèr. O kour di xve syèk, yé ka òbténi satisfaksyon asou laplipa di yé rouvandikasyon.
* Abu'l-Khayr (1412-1468) sa proklanmen khan dé Ouzbek asou Tura (Sibéri ògsidantal, à lwès-a di Tobolsk). Li ka anparé so kò di rwayonm dé Djaghataïd di flèv Oural o Syr-Daria.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
4m8b24mnk3pv96h69y70lfnv7wrvjf8
1434
0
428
19455
17877
2022-07-29T19:50:56Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19593
19455
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1434''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 19 oben 20 jen : koumansman di règn di Zara Yacoub, rwè di Létchopi (finisman an 1468). Li ka réfòrmé Légliz-a, ka limité enfliyans politik-a dé mwann é ka jigilé lérézi-ya.
* Out, pronmyé èspédisyon pòtidjé bò'd Lafrik-a : navigatò pòtidjé-a Gil Eanes ka pasé kap Bojador o Maròk, limit sid di monn ki konnèt alò pa Éropéyen-yan. Oun tradisyon té ka wè limit senbolik-a é enfranchisab ant Kréyasyon ké Kao. Kenz èspédisyon ki voyé pa Henri le Navigateur té échwé à doublé li dipi 1424. Eanes ka vansé di senkant lyé é ka trouvé dé tras di wonm é di chanmon.
=== Lazi ===
* 19 févriyé : asasina di Mubârak Shâh, soultan di Delhi, viktim di roun konspirasyon. Muhammad shah ka siksédé li jouk 1443. Anba so règn, soultan-an di Mâlwa ké anvayi Delhi ki ké fika sové gras à entèrvansyon-an di Bahlul Lodi.
* Sèptanm : khan-an dé Oyrat Toghon, tiboug di Ma-ha-mou, ka briga é ka tchwé Arouktay ki té ka détni pouvwè éfèktif-a an Mongoli. Ant 1434 é 1438 Toghon ka étann donminasyon-an dé Oyrat asou tout Mongoli-a é ka Mongoli é ka fondé Lanpir kalmouk-a.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
d3u0dnb5dggk3l7bwk59l2wh2a7jnce
19692
19593
2022-07-29T20:54:14Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''14This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blocked34''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 19 oben 20 jen : koumansman di règn di Zara Yacoub, rwè di Létchopi (finisman an 1468). Li ka réfòrmé Légliz-a, ka limité enfliyans politik-a dé mwann é ka jigilé lérézi-ya.
* Out, pronmyé èspédisyon pòtidjé bò'd Lafrik-a : navigatò pòtidjé-a Gil Eanes ka pasé kap Bojador o Maròk, limit sid di monn ki konnèt alò pa Éropéyen-yan. Oun tradisyon té ka wè limit senbolik-a é enfranchisab ant Kréyasyon ké Kao. Kenz èspédisyon ki voyé pa Henri le Navigateur té échwé à doublé li dipi 1424. Eanes ka vansé di senkant lyé é ka trouvé dé tras di wonm é di chanmon.
=== Lazi ===
* 19 févriyé : asasina di Mubârak Shâh, soultan di Delhi, viktim di roun konspirasyon. Muhammad shah ka siksédé li jouk 1443. Anba so règn, soultan-an di Mâlwa ké anvayi Delhi ki ké fika sové gras à entèrvansyon-an di Bahlul Lodi.
* Sèptanm : khan-an dé Oyrat Toghon, tiboug di Ma-ha-mou, ka briga é ka tchwé Arouktay ki té ka détni pouvwè éfèktif-a an Mongoli. Ant 1434 é 1438 Toghon ka étann donminasyon-an dé Oyrat asou tout Mongoli-a é ka Mongoli é ka fondé Lanpir kalmouk-a.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
5ktauwxwhhx6b9uqnx1tgxf7hummov1
19699
19692
2022-07-29T20:57:14Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Drummingman|Drummingman]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1434''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 19 oben 20 jen : koumansman di règn di Zara Yacoub, rwè di Létchopi (finisman an 1468). Li ka réfòrmé Légliz-a, ka limité enfliyans politik-a dé mwann é ka jigilé lérézi-ya.
* Out, pronmyé èspédisyon pòtidjé bò'd Lafrik-a : navigatò pòtidjé-a Gil Eanes ka pasé kap Bojador o Maròk, limit sid di monn ki konnèt alò pa Éropéyen-yan. Oun tradisyon té ka wè limit senbolik-a é enfranchisab ant Kréyasyon ké Kao. Kenz èspédisyon ki voyé pa Henri le Navigateur té échwé à doublé li dipi 1424. Eanes ka vansé di senkant lyé é ka trouvé dé tras di wonm é di chanmon.
=== Lazi ===
* 19 févriyé : asasina di Mubârak Shâh, soultan di Delhi, viktim di roun konspirasyon. Muhammad shah ka siksédé li jouk 1443. Anba so règn, soultan-an di Mâlwa ké anvayi Delhi ki ké fika sové gras à entèrvansyon-an di Bahlul Lodi.
* Sèptanm : khan-an dé Oyrat Toghon, tiboug di Ma-ha-mou, ka briga é ka tchwé Arouktay ki té ka détni pouvwè éfèktif-a an Mongoli. Ant 1434 é 1438 Toghon ka étann donminasyon-an dé Oyrat asou tout Mongoli-a é ka Mongoli é ka fondé Lanpir kalmouk-a.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
d3u0dnb5dggk3l7bwk59l2wh2a7jnce
1435
0
429
19467
17878
2022-07-29T19:53:00Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19630
19467
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1435''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
=== Lafrik ===
* 13 janvyé : bòbòl Dudum nostras. À laswit-a dé akt di barbari ki konstaté asou zil di Lanzarot, pap-a Eugène IV ka kondannen lèsklavaj é ka èkskouminyé de facto tout lèsklavajis. Li ka entèrdi di rédjwi zabitan-yan dé zil Kannanri an lèsklavaj anba prétèks-a dé évanjélizé yé.
* 16 sèptanm : koumansman di règn di Abou Amr Uthman, lémir hafsid di Tinis (finisman an 1488).
=== Lazi ===
* 31 janvyé : lanmò di Xuande. Koumansman di règn di Zhengtong, lanprò Ming di Lachin.
=== Léròp ===
* 13 janvyé : nésans di Parlman swédwa. Engelbrekt Engelbrektsson, notab di Dalécarlie, aprè ki li réyini oun asanblé (Riksdag) à Arboga koté té rouprézanté tout katégori sosyal-ya, sa nonmen réjan di Swèd. Nouvèl gouvèlman-an ka pasé dé akò ké rwè Éric di Pomérani, ki ka tchenbé ki tchèk fòrtérès, don Kalmar é Stockholm. Mè rwè-a ka vyolé vit nouvèl Konvansyon-an, é révòlt-a roupran.
* 2 févriyé : lanmò di Jeanne II di Nap. Li ka dézigné René d'Anjou pou siksédé li. Alò prizonnyé di douk di Bourgògn, li ka antré an konpétisyon ké Alphonse V d'Aragon ki ka konkéri rwayom-an di Nap (1442).
* 14 avril : prosè di Jwif atè Majork, ki akizé di avwar krisifyé roun Sarrasin jou-a di Vandrédi sen pou moké so kò di Pasyon-an. Prensipal manm-yan di kouminoté-a sa mété à lanmò, ròt-ya ki fòrsé di asèpté batenm-an.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
jlxlj3i8prhzyuekzpgpeqaobhvuqxt
1468
0
462
19460
17911
2022-07-29T19:51:49Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19612
19460
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1468''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 29 oben 30 janvyé : lirwè-a di Songhaï Sonni Ali Ber ka chasé Touareg-ya di Tonbouktou. Li ka anparé so kò di lavil-a ké konplisité-a di so gouvèlnò é an ka fè masakré laplipa dé zabitan. Aprè ki li byen établi so kò annan lavil-a, Sonni Ali ka koumansé konkèt-a di Macina é di Ro Nijèr.
* 31 janvyé : koumansman di règn di soultan di Léjip Qaitbay à laswit-a di roun tchòk di Léta (finisman an 1496). An Siri di Nò, li divèt réprimé révòlt-a di lémir turcoman dulqadirid Shâh Suwâr, ki soutni pa Otoman-yan, an trwa kanpagn difisil (1468-1472).
* Prentan : vizir otoman-an Mahmud Pacha Angelović ka tchipé Karamani-a. Oun parti di popilasyon-an di Larende é di Konya sa dépòrté pou roupéplé Istanbul.
* 10 jwiyé : lirwè-a di Chip Jacques II di Lusignan lépouz pa prokirasyon Catherine Corner, oun Vénisyen. Répiblik-a di Véniz ka fè èspésifyé annan kontra-a di maryaj ki si rwè-a ka vini à mouri san léritché, Chip ké divini posésyon di Véniz.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
rnyybyiduoladscdmqucmkjijabrde1
1503
0
497
19521
17946
2022-07-29T20:05:26Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19538
19521
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1503''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* Mars-avril : annan so lèt Mundus Novus, navigatò Amerigo Vespucci ka émèt lipotèz-a ki latè-ya ki dékouvri pa Christophe Colomb pa sa Lenn-yan mè oun nouvèl kontinan.
* 10 mè, Lanmérik : zil Kayman-yan sa dékouvri pa Christophe Colomb.
* 18 mè, Arabi : Ludovico di Varthema sa san dout pronmyé éropéyen-an ki ka pénétré annan La Mecque.
* 10 jen : èspédisyon-an di Gonçalo Coelho, ki finansé pa Fernão de Noronha, ka kité pòr-a di Lisbonn pou Brézil-a. Amerigo Vespucci ka partisipé (routour, 18 jen 1504). Li ka rivé ké sis piti navir é ka koupé 20 000 kental di bwa brézil. Noronha té pasé ké rwè-a di Pòtidjal oun kontra di trwa lannen ki rounouvlab. An 1511, li ka rapòrté atè Lisbonn 5000 tron di bwa brézil ké so nef Bretoa.
* 20 jen, Liran : lafòs-ya di Murad, soultan dé Ak Koyunlu, né an 1499, sa briga pa Chah Ismaïl atè Hamadan. Murad ké tanté di rézisté à Ismaïl mé ké divèt réfijyé so kò à Konstantinòp oprè di soultan Sélim (1524).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
3ubqsgd0urfnvhvcahlyfqr761avndj
1510
0
504
19453
17953
2022-07-29T19:50:34Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19608
19453
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:107.77.221.100|107.77.221.100]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konsèrnen lannen '''1510''' di [[kalandriyé julyen]].
== Évènman ==
* 5 janvyé : jénéral èspagnòl-a Pedro Navarro ka débarké atè Bougie ké 5000 wonm é ka anparé lavil-a landimen-an. Laljèr (1510-1525), Tinis é Tlemcen ka prété lonmaj pou rwè di Lèspagn.
* 22 janvyé ké 14 février : Kouronn di Kasti-a ka koumandé à la Casa de Contratación di Séville voyé-a di 50, épi di 200 lèsklav nwè afriken bò'd Hispaniola, an Lanmérik.
* 17 févriyé, Lenn : Pòtidjé-ya d'Afonso di Albuquerque ka pran Goa o soultan di Bijapur Adil Khan san brigra. Yé divèt abandonnen lavil-a 30 mè-a é ka réfijyé so kò annan yé batò à laswit-a di roun kont-ofansiv dé mouzoulman.
* 25 jwiyé : Pedro Navarro ka anparé so kò di Tripoli.
* 28 out : léchèk di Pedro Navarro atè batay-a di Djerba.
* Koumansman di novanm : Martín Fernández di Enciso ka fondé Santa María la Antigua del Darién, pronmyé kolonni èspagnòl-a asou kontinan anmériken (Tierra Firme).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
dk6u83vgpwrclpsn0tv78zn5mp6ld3c
1558
0
552
19450
18932
2022-07-29T19:49:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19591
19450
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
'''1558''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun sanmdi.
== Évènman ==
* 3 janvyé : Mem de Sá ka pran so fongsyon-yan di gouvèlnò di Brézil atè Bahia.
* Janvyé, Lenn : rédisyon di fòrtérès-a di Gwalior o sid d'Agra, dannyé plas afghan, ki asyéjé pa Moghol-ya. Menm-an Akbar ka annèksé Ajmer, lapòrt di Rajasthan, ké Jaunpur.
* Janvyé-févriyé, lagèr d'Arauco : Caupolicán (es), chèf dé Araucans, sa pran é sa ègziké alò ki li té ka tanté di pran Cañete. Rézistans-a dé otoktonn pouvwè èspagnòl o Chili ka pourswiv so kò. Nangoniel ké fika tchwé à sèz lannen an éséyan di anlvé oun fòrten, Quintunguenu ké tchenbé tèt o kaptenn Sotomayo, ké Janequeo, roun fanm, ké tchenbé an léchèk troup èspagnòl-ya.
* 27 mars : fondasyon di Osorno, o Chili.
* 15 avril : koumansman di èsplwatasyon-an dé min di Guanajuato o Mègsik.
* 19 mè : Pòtidjé-ya ka enstalé roun kontwè atè Malé, o Maldiv (finisman an 1573).
=== Léròp ===
* 8 janvyé : priz di Calais, dannyé posésyon anglé asou kontinan-an, pa Fransé-ya anba konjwit-a di François Ie, douk di Guise, aprè lwit jou di syèj. Renn-an di Langlétè, Marie Tudor, divèt fè lapè-a.
* 20 janvyé : François Ie di Guise ka anparé so kò di Guînes épi di Ham.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
0mxc4w97ovktj19we0uzbwxgyhsx4kv
1564
0
558
19536
18929
2022-07-29T20:08:19Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19674
19536
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Founding_of_Fort_Caroline_mg_0318.jpg|thumb|30 jen : fondasyon di Fò Caroline an Florid.]]
'''1564''' sa roun lannen bisègstil ki ka koumansé oun sanmdi.
== Évènman ==
* Févriyé : priz di Ayutthaya, kapital di Siam pa Birman-yan ; lavil-a sa piyé, fanmi rwayal-a sa pran an lotaj.
* 11 mars, Lanpir moghol : Akbar ka souprimen jizya, lenpo rélijyé-a asou sa ki pa mouzoulman.
* 22 avril : dépa di Havre di dézyenm èspédisyon fransé-a an Florid anba konjwit-a di René de Goulaine de Laudonnière (finisman an 1565).
* 30 jen : fondasyon di Fò Caroline.
* 6 sèptanm : oun flòt italo-èspagnòl ki dirijé pa douk-a d'Albe ka roupran Penon de Velez, piti zil di Lafrik di Nò.
* 10 sèptanm, Japon : senkyenm batay di Kawanakajima.
* 21 novanm : koumansman di èsplwatasyon-an di Miguel López de Legazpi di Mègsik bò'd Filipin-yan. Li ka atenn Leyte, 13 févriyé 1565. Galion èspagnòl-ya ka travèrsé régilyèrman Pasifik-a d’Acapulco à Manille, ki fondé, 24 jen 1571 (Galion de Manille).
=== Léròp ===
* 26 janvyé : bòbòl Benedictus Deus. Konfirmasyon dé dékrè tridentins. An jwiyé, oun bòbòl ka endiké ki yé ké fika obligatwar annan tout katolisité-a.
* 13 mars : Hoorne, Egmont ké Guillaume le Taciturne ka provoké rouvoyé-a di Granvelle dé Péyi-Ba èspagnòl, à doumann-an dé chouvalyé di Twézon dilò-a. Troup èspagnòl-ya ka kité péyi-a é Philippe II di Lèspagn ka rounonsé à roun èspédisyon militèr an Lafrans à partir dé Péyi-Ba.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
rs2itpc2ze9fvgl0fxymrunut75qy5o
1595
0
589
19442
18846
2022-07-29T19:47:59Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''15NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.95''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun dimanch.
== Évènman ==
* 27 janvyé : koumansman di soultannat otoman di Mehmed III (finisman an 1603). Pou évité tout konpétisyon, Mehmed III ka fè ègzékité 19 di so frè kadè é 10 dé lépouz di so papa ki nou ka soupsonnen di fika lansent (1596). So manman ègzèrsé pouvwè-a à so plas.
* 2 avril : koumansman di vwayaj di olandé Cornelius van Houtmann an Lenn é an Insulinde pou kont-a di kanpagn-an Van Verre (finisman an 1597). Li ka atenn Banten(Java) kenz mwa plita.
* 4 avril : Walter Raleigh ka anparé so kò di Trinidad. Li ka anprann di gouvèlnò di zil-a, Berrio, ki ka tchenbé li di roun nonmen Martinez, léjann-an di l’El Dorado, rwè ka benyen so kò kouvri dilò annan lak-a di Manao. Li ka roumonté Lorénòk-a an piròg à so sasé mé pa ka trouvé anyen. Li ka routounen an Léròp koté li ka partisipé à priz-a di Cadix(1596) é di Fayal (1597) é ka lésé kolonni à so lyétnan Keymist Masham ki ka pédi li o profi dé Èspagnòl.
* Avril : Shah Beg, roun lofisyé d'Akbar, ka pran Kandahar o Séfévid.
* 5 mè : jézwit-a Jérôme Xavier, akonpagné di Manuel Pinheiro ké di Bento di Góis ka rivé atè Lahore, an Lenn, à lakou-a di lanprò moghol-a Akbar (finisman an 1614).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
8fhchb2782fwwpherejp932w9itiqpt
19594
19442
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1595''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun dimanch.
== Évènman ==
* 27 janvyé : koumansman di soultannat otoman di Mehmed III (finisman an 1603). Pou évité tout konpétisyon, Mehmed III ka fè ègzékité 19 di so frè kadè é 10 dé lépouz di so papa ki nou ka soupsonnen di fika lansent (1596). So manman ègzèrsé pouvwè-a à so plas.
* 2 avril : koumansman di vwayaj di olandé Cornelius van Houtmann an Lenn é an Insulinde pou kont-a di kanpagn-an Van Verre (finisman an 1597). Li ka atenn Banten(Java) kenz mwa plita.
* 4 avril : Walter Raleigh ka anparé so kò di Trinidad. Li ka anprann di gouvèlnò di zil-a, Berrio, ki ka tchenbé li di roun nonmen Martinez, léjann-an di l’El Dorado, rwè ka benyen so kò kouvri dilò annan lak-a di Manao. Li ka roumonté Lorénòk-a an piròg à so sasé mé pa ka trouvé anyen. Li ka routounen an Léròp koté li ka partisipé à priz-a di Cadix(1596) é di Fayal (1597) é ka lésé kolonni à so lyétnan Keymist Masham ki ka pédi li o profi dé Èspagnòl.
* Avril : Shah Beg, roun lofisyé d'Akbar, ka pran Kandahar o Séfévid.
* 5 mè : jézwit-a Jérôme Xavier, akonpagné di Manuel Pinheiro ké di Bento di Góis ka rivé atè Lahore, an Lenn, à lakou-a di lanprò moghol-a Akbar (finisman an 1614).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
0692b10zts4ed2oixd2j0adk20vvrtp
1601
0
595
19466
18818
2022-07-29T19:52:49Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19577
19466
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1601''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun lendi.
== Évènman ==
* 24 janvyé : misyonnè jézwit-a Matteo Ricci 5 ka rivé atè Péken koté li ka antré an kontak ké lanprò-a Wanli. Alò ki li ka randé so kò atè Péken, li sa arété an chimen pa roun énouk atè Tianjin, dépouyé é anprizonnen plizyò mwa. Lanprò-a la réklanmen vizit-a dé étranjé ki divèt prézanté li roun lòrlòj. Ricci sa libéré é rousouvwè pa lanprò-a. Li ké kontribiyé à fabrikasyon-an di kannon.
* 13 févriyé, Woolwich : dépa di roun pronmyé èspédisyon di Konpagni anglé-a dé Lenn oryantal an Lendonnézi. Li ka atenn Bantam, 16 désanm 1602 é ka rantré an Langlétè an sèptanm 1603.
* 11 avril, Lenn : Akbar ka kité Burhanpur annan Deccan pou Āgrā koté so tiboug Salim révòlté so kò. Lò li ka rivé à kapital-a, Salim ka prézanté so kò ké 30 000 kavalyé ; li ka òrdonnen di roupati bò'd lès-a é ka ofri li pòs-a di gouvèlnò di Bengal é di Lorisa-a. Salim ka déklinen lòf-a mé ka randé so kò atè Allāhābād, koté li ka pran tit rwayal-ya an mè 1602.
* 1e sèptanm : léchèk di roun tantativ di Jean André Doria kont Laljèr akoz di kondisyon météyorolojik ki défavorab.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
i9l7uwb09hv58mtvjam8cyzbrpkkdxf
1611
0
605
19497
18849
2022-07-29T19:59:42Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19592
19497
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1611''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun sanmdi.
== Évènman ==
* 28 avril : fondasyon di Linivèrsité-a di Santo Tomas atè Manille.
* 13 mè : routou di Samuel di Champlain atè Québec. Douran lété-a, li ka èsploré sègtò-a di Montréyal é ka désann rapid-ya di Lachine.
* 25 mè : Lanpir moghol : Jahângîr ka épouzé Mir un-Nisâ, ka roubatizé Nûr Jahân(« Limyè di monn »), don li té òrdonnen lanmò-a di lépou-a Sher-afghan, roun avantiryé pèrsan ki akizé di tandans à rébélyon-an. Nûr Jahân ka enstoré donminasyon-an di klan irannyen à lakou-a. Pa laswit-a, lanprò-a ké sonbré annan lalkolism-an é ké dézentérésé so kò dé zafè di Lanpir-a. Nûr Jahân ké alé menm ka jouk fé frapé so pròp lanmonnen.
* 22 jen : mitinri dé maren di Discovery. Henry Hudson, so tiboug John (òkò adolésan) ké sèt ròt manm di lékipaj ka rété fidèl sa abandonnen annan roun chaloup asou bè-a d'Hudson.
* 20 out : tranmman di latè majò atè Mègsiko.
* 31 out : Glòb-a, navir di Konpagni anglé-a dé Lenn oryantal, ki koumandé pa kaptenn-an Hippon, ka débarké atè Masulipatam an Lenn, koté li ka établi dé rélasyon koumèrsyal (kaliko), anvan di randé so kò atè Banten pou charjé an zépis. Anglé-ya ka établi dé kontwè an Lenn atè Masulipatam, Âgrâ ké Surate ant 1611 ké 1618.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
3j5z3xt7u48m899x1ako0xsc6t35lqt
1630
0
624
19680
18805
2022-07-29T20:13:48Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19686
19680
2022-07-29T20:14:32Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1630''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun mardi.
== Évènman ==
=== Lanmérik ===
* 16 févriyé, Brézil : roun èspédisyon ki finansé pa Konpagni néyèrlandé-a dé Lenn ka pran Olinda, Pernambuco(fas à Recife), ké téritwar kotché-ya ki konprann ant zil-a di Maranhão ké flèv São Francisco.
* 1e mars : priz di Recife. Senhor de engenho Matias de Albuquerque (en) ka òrgannizé défans-a di Recife é di tout kot-a. Mè Néyèrlandé-a ka parvini à débarké o nò di lavil-a, ka bouskilé Pòtidjé-ya é ka antré annan lavil-a koté Albuquerque té détrwi 1700 kès di souk. Nouvèl-Lolann, anba gouvèlman-an di Jean-Maurice de Nassau-Siegen, ké tchipé jouk lanmotché-a di kot brézilyen-an annan lannen-yan 1640 anvan défèt final-a di 1654.
* Marann-yan di Pernambouc, ki favorab o Néyèrlandé, sa ranfòrsé pa rivé-a di nonbré imigré ki vini d’Amsterdam. An 1640, Jwif-ya ké fika pli nonbré ki krétchen-yan.
* 12 jen : kolonnizasyon di bè-a di Massachusetts pa konpagni anglé-a di menm non. Chak agsyonnèr ka rousouvwè 200 larpan di latè pou enstalé so kò. John Winthrop ka divini gouvèlnò di kolonni-a di bè-a di Massachusetts.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
0drndpbe59xi0748jxy8makft4iyoho
1664
0
658
19458
18701
2022-07-29T19:51:28Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19579
19458
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1664''' sa roun lannen bisègstil ki ka koumansé oun mardi.
== Évènman ==
* 16-20 janvyé, Lenn : Shivaji ka pran é ka piyé dégra di Surat. Moghol-ya ka kont-ataké é ka asyéjé li annan so kapital. Shivaji divèt signen oun trété, 22 jen 1665.
* 26 jen : Olandé-ya ka tanté oun dézyenm kolonnizasyon di zil Moris-a (finisman, 25 janvyé 1710).
* 23 jwiyé : débarkman di douk di Beaufort atè Djidjelli, an Laljéri ; li ka routiré so kò 31 ògtòb-a, « ké pèrt », soulon Bussy Rabutin, « di swasant-dis pyès di kannon, di tout minisyon-yan di lagèr é di bouch é di tout blésé-ya ké malad-ya ».
* 3 out, Maròk : alaouit Mulay Rachid ka briga so frè Mohammed annan plenn-an dé Angad é ka anparé so kò di Tafilalet.
* 10 out : à laswit-a di roun blocus di Ménam, Olandé-ya ka òbténi monnonpòl-a di koumèrs dé lapo ké Siam ensi ki roun privilèj d’èstéritoryalité.
* 27 out : Déklarasyon di Rwè ki ka poté létablisman di roun Konpagni pou koumèrs-a dé Lenn oryantal. Colbert ka fondé Konpagni fransé-a dé Lenn oryantal, don lòbjè-a sa di « navigé é négosyé dipi kap di Bon-Èspérans prèsk annan tout Lenn-yan ké lanmè oryantal ». Li sa konstitchwé définitivman pa lèt patant di sa jou, ké monnonpòl di koumèrs lwenten di pou senkant lannen. Li ka kréyé roun lèskal à zil Bourbon-an (atchwèl zil di Larégnon-an).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
15mmk1ojwvdlnjmz2ps9sfqaxdhzgi1
1665
0
659
19433
18787
2022-07-29T19:46:27Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Shabbatai2.jpg|thumb|Shabbetaï Zevi entronizé]]
'''16NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.65''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun jédi. Li ka fè parti di piti laj glasyèr.
== Évènman ==
* 5 janvyé : parisyon atè Pari di pronmyé niméro di pronmyé rouwè syantifik, Journal dé Sçavan.
* 9 janvyé, Viêt Nam : édi ki ka proskri kristchannism-an é mété à lanmò dé krétchen di Faifo (30 janvyé).
* 20 mars : Tegh Bahadur ka divini chèf rélijyé dé Sikh. Li ka opozé so kò o mizour rélijyé é ka rézisté à lopérasyon-yan.
* 31 mè : prédikatò kabalis Shabbetaï Zevi sa proklanmen Messie atè Gaza.
* 22 jen : Shivâjî Bhonsla ka signen trété-a di lapè di Purandha ké Aurangzeb.
* 24 jen : douk-a di Beaufort ka briga pirat barbarèsk-ya di Tinis é di Laljèr o konba naval di Goulette.
* 9 jwiyé : rivé di navir « Le Taureau » ki ka anpòrté à so bò 20 pronmyé kolon fransé-ya di zil Bourbon-an.
* 4 out-12 ògtòb : misyonnè krétchen-yan Louis Chevreuil ké Antoine Hainques ka pati di Siam pou Champa ké Cochinchine.
* 5 out : zil Bourbon ka akéyi so pronmyé gouvèlnò, Étienne Regnault, lajan-an di Konpagni-a dé Lenn.
* 24 out : vigtwè navali di douk di Beaufort asou Barbarèsk-ya atè batay-a di Cherchell.
* 29 ògtòb : Pòtidjé-ya ka défè Lanpir-a Kongo atè batay-a d'Ambuila.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
ltp5lm5ngjftfmcs035qlpyljo5lw1q
19641
19433
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Shabbatai2.jpg|thumb|Shabbetaï Zevi entronizé]]
'''1665''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun jédi. Li ka fè parti di piti laj glasyèr.
== Évènman ==
* 5 janvyé : parisyon atè Pari di pronmyé niméro di pronmyé rouwè syantifik, Journal dé Sçavan.
* 9 janvyé, Viêt Nam : édi ki ka proskri kristchannism-an é mété à lanmò dé krétchen di Faifo (30 janvyé).
* 20 mars : Tegh Bahadur ka divini chèf rélijyé dé Sikh. Li ka opozé so kò o mizour rélijyé é ka rézisté à lopérasyon-yan.
* 31 mè : prédikatò kabalis Shabbetaï Zevi sa proklanmen Messie atè Gaza.
* 22 jen : Shivâjî Bhonsla ka signen trété-a di lapè di Purandha ké Aurangzeb.
* 24 jen : douk-a di Beaufort ka briga pirat barbarèsk-ya di Tinis é di Laljèr o konba naval di Goulette.
* 9 jwiyé : rivé di navir « Le Taureau » ki ka anpòrté à so bò 20 pronmyé kolon fransé-ya di zil Bourbon-an.
* 4 out-12 ògtòb : misyonnè krétchen-yan Louis Chevreuil ké Antoine Hainques ka pati di Siam pou Champa ké Cochinchine.
* 5 out : zil Bourbon ka akéyi so pronmyé gouvèlnò, Étienne Regnault, lajan-an di Konpagni-a dé Lenn.
* 24 out : vigtwè navali di douk di Beaufort asou Barbarèsk-ya atè batay-a di Cherchell.
* 29 ògtòb : Pòtidjé-ya ka défè Lanpir-a Kongo atè batay-a d'Ambuila.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
h1vxcwcdx2dhqxwm7jssb9drxwfftga
1715
0
709
19449
18756
2022-07-29T19:49:15Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Persia-mohammad-reza-beg-visits-versailles.jpg|thumb|19 févriyé : lanbasad pèrs di Mehmet Rıza Beğ atè Versailles.]]
'''17NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.15''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun mardi.
== Évènman ==
* 6 févriyé : Pòtidjal-a ka òbténi Colonia del Sacramento asou rio de la Plata à lisou-a di lagèr-a di Sigsésyon di Lèspagn (finisman an 1777).
* 19 mars : bòbòl Ex Illa Die. Asou avi di légat pontifikal Charles-Thomas Maillard de Tournon rit tradisyonnèl chinwa sa entèrdi pa Clément XI, malgré roun entèrvansyon di lanprò-a li-menm.
* 26 avril : masak-a di roun group d'ofisyèl pa Anmérendjen-yan ka déklanché lagèr-a dé Yamasee an Karolin di Sid (finisman an 1717).
* 24 jwiyé : dépa di Flotte d’Argent di La Havane pou Lèspagn-an. Li sa détrwi pa roun ouragan annan Latlantik-a 31-an.
* 29 jwiyé : dépa di Saint-Pétersbourg di lanbasad ris-a d'Artemi Volynski (en) an Pèrs (1715-1721), ki ka konvenk tsar-a di dézòrgannizasyon total-a di péyi. Li ka rivé atè Ispahan ki an mars 1717.
* 13 août : signatir atè Versailles di roun trété di koumèrs é di zanmitché ant Lafrans-a ké Pèrs-a.
* 20 sèptanm : Fransé-ya la pran posésyon di Maurice, ki yé ka roubatizé Isle de France.
* 15 désanm : Philippe V di Lèspagn ka signen roun trété pa lakèl li ka akòrdé o koumèrsan britannik an Lanmérik dé privilèj égal à sa-ya di so sijè-ya.
* 22 désanm : rivé di frè jézwit italyen Giuseppe Castiglione atè Péken ki ka divini roun dé pent favori di lanprò-a Qing.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
g1808murl8m879d21i6zm76nft2lyfg
19601
19449
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Persia-mohammad-reza-beg-visits-versailles.jpg|thumb|19 févriyé : lanbasad pèrs di Mehmet Rıza Beğ atè Versailles.]]
'''1715''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun mardi.
== Évènman ==
* 6 févriyé : Pòtidjal-a ka òbténi Colonia del Sacramento asou rio de la Plata à lisou-a di lagèr-a di Sigsésyon di Lèspagn (finisman an 1777).
* 19 mars : bòbòl Ex Illa Die. Asou avi di légat pontifikal Charles-Thomas Maillard de Tournon rit tradisyonnèl chinwa sa entèrdi pa Clément XI, malgré roun entèrvansyon di lanprò-a li-menm.
* 26 avril : masak-a di roun group d'ofisyèl pa Anmérendjen-yan ka déklanché lagèr-a dé Yamasee an Karolin di Sid (finisman an 1717).
* 24 jwiyé : dépa di Flotte d’Argent di La Havane pou Lèspagn-an. Li sa détrwi pa roun ouragan annan Latlantik-a 31-an.
* 29 jwiyé : dépa di Saint-Pétersbourg di lanbasad ris-a d'Artemi Volynski (en) an Pèrs (1715-1721), ki ka konvenk tsar-a di dézòrgannizasyon total-a di péyi. Li ka rivé atè Ispahan ki an mars 1717.
* 13 août : signatir atè Versailles di roun trété di koumèrs é di zanmitché ant Lafrans-a ké Pèrs-a.
* 20 sèptanm : Fransé-ya la pran posésyon di Maurice, ki yé ka roubatizé Isle de France.
* 15 désanm : Philippe V di Lèspagn ka signen roun trété pa lakèl li ka akòrdé o koumèrsan britannik an Lanmérik dé privilèj égal à sa-ya di so sijè-ya.
* 22 désanm : rivé di frè jézwit italyen Giuseppe Castiglione atè Péken ki ka divini roun dé pent favori di lanprò-a Qing.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
pq4a4um1jl8xo62bcs2j0nr58gyf5r3
1726
0
720
19488
18723
2022-07-29T19:57:00Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19597
19488
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Gabriel_Bodenehr,_Brand_der_Stadt_Reutlingen_im_Jahre_1726.jpg|thumb|23 sèptanm : ensandi di Reutlingen.]]
'''1726''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun jédi.
== Évènman ==
* 11 janvyé : Charles de La Boische de Beauharnois sa nonmen gouvèlnò di Nouvèl-Lafrans.
* 23 mars : o Brézil, Florianópolis ka òbténi èstati-a di lavil.
* Mars : révòlt dé lèsklav an Lagwadloup.
* 13 avril : o Brézil, Fortaleza ka òbténi èstati-a di lavil.
* 16 jen, lagèr anglo-èspagnòl : flòt-a di lanmiral britannik-a Francis Hosier ka aparèt divan Bastimentos ké ven batiman armé ; li ka asiré ké sigsé blocus-a di Portobelo pou anpéché dépa-a di konvwa èspagnòl, san pran lavil-a, soulon lòrd-ya di Lonn, mé Hosier ké so lékipaj sa désimé pa lafyèv jòrn-an (1727).
* Lété, Lachin : gouvèlnò-jénéral Ortai ka mennen roun kanpagn o sid di Yunnan pou réprimé ensirègsyon tribal-ya Miao-ya.
* Jwiyé, Pèrs : Nadir Khan Afchar, roun nonmad, ki té fédéré tribi-ya di nò di Liran-an, ka jwenn so larmé-ya o Séfévid Tahmasp II, ki ka kontrolé réjyon-an d'Astarabad. Nadir ka roupran Ispahan é ka édé Chah Tahmasp à roupran so tronn o Afghan (1729). Li ka roupran asou yé Hérat ké Khorassan.
* 20 novanm : Chah afgan di Pèrs Ashraf ka venk Otoman-yan bò d’Hamadan ; an ògtòb 1727, li ka négosyé lapè-a, é ka roukonnèt lwès-a ké nò-lwès di Pèrs-a kou téritwar otoman.
* 10 désanm : kannonizasyon di Turibio di Mongrovejo, larchévéché-a di Lima.
* 24 désanm : fondasyon di lavil-a di Montevideo pa Èspagnòl-ya pou èstopé lenkirsyon-yan dé kolon pòtidjé ki ka vini di Brézil.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
r1eai25tl5dltcd3xk29qhixnml3xjz
1735
0
729
19508
18695
2022-07-29T20:01:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19564
19508
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Qianlong_and_the_Empress.jpg|thumb|Qianlong é enpératris Xiao Xian an 1736.]]
'''1735''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun sanmdi.
== Évènman ==
* 21 mars (10 mars di kalandriyé julyen) : trété di Gandja ant Pèrs-a ké Larisi-a kont Otoman-yan. Réjan-an di Pèrs Nadir Afshar ka rékipéré provens-ya ki Ris-ya té akéri an 1723 mé pa ka tchipé yé.
* 13 avril : koumansman di règn di Sakuramachi, lanprò di Japon (finisman an 1747).
* 19 avril : roun èspédisyon franko-anmérendjen, anba Noyelles, ka asayé les Renards ké les Sauks annan yé fò di larivyè-a dé Mwann (Iowa). Aprè tchèk escarmouches, roun trété sa konkli.
* 12 jwiyé : Bertrand-François Mahé de La Bourdonnais ka divini pronmyé gouvèlnò jénéral-a dé zil Bourbon é di Lafrans, atchwèl zil di Larégnon-an ké Moris.
* 4 sèptanm : bey-a di Tinis Hussein Ie Bey sa briga é dépozé atè batay-a di Smindja pa so piti-névé Ali Bey ké lèd-a di dey di Laljèr ; li ka réfijyé so kò atè Kairouan koté li ka rézisté jouk 1740.
* 7 sèptanm : Ali Ie Pacha ka antré annan Tinis. Li ka briga pwisans éropéyen-yan, épi ka montré so kò konsilyan an finisman-an di so règn (finisman an 1756).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
b3ih74hq49y4iiqrzdw6xvudnnyw304
1756
0
750
19437
18728
2022-07-29T19:47:06Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''17NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.56''' sa roun lannen bisègstil ki ka koumansé oun jédi.
== Évènman ==
* Douran livèr-a 1755-1756, lijèl-a ké lannèj-a ka kozé roun « dzoud » an Mongoli : zannimo-ya sa désimé é roun lépidémi di varyòl ka anpòrté moun-yan.
* Févriyé : roun kò èspédisyonnèr chinwa ka maché an Mongoli kont khan-an di Dzoungari é ka pran pozisyon asou l'Ili é Amoursana divèt fwi atè Semipalatinsk an avril. Li ka fè òkò roun fwè apèl à lèd-a dé Kazakh d’Ablay khan. Venki pa troup mandchou-ya, yé ka piyé Dzoungari-a. Amoursana ka échwé égalman annan so léfò-ya di ganyen alyans-a di Catherine II di Larisi. Pé di nòb oïrats ka soutni li, é pèp-a dé Arat sa lasé di lagèr-a.
* 7 jen : lanmò di Badan Singh (en), ki gen réyini Jat-ya ka réyisi à élarji so fyèf di Bhâratpur asou roun enpòrtan réjyon o sid di Delhi (Âgrâ, Dholpur, Mathurâ…).
* 20 jen : Siraj-ud-daulah, nouvèl nabab-a di Bengal, ki ka afirmé so endépandans vizavi di pouvwè moghol ka ataké Calcutta é ka anparé so kò di Fò William. 146 Britannik sa konfiné annan roun lokal san lè, « trou nwè »-a. Dé tchèr-ya ka mouri asfigsyé. Posésyon britannik-ya ka limité alò so kò à roun ansanm di pòr di kontwè ki réparti an trwa rézidans : Calcutta, Bombay ké Madras.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
9rw0lsnhle328hatawbu37l0y8k0mlx
19621
19437
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Sotiale|Sotiale]]
wikitext
text/x-wiki
'''1756''' sa roun lannen bisègstil ki ka koumansé oun jédi.
== Évènman ==
* Douran livèr-a 1755-1756, lijèl-a ké lannèj-a ka kozé roun « dzoud » an Mongoli : zannimo-ya sa désimé é roun lépidémi di varyòl ka anpòrté moun-yan.
* Févriyé : roun kò èspédisyonnèr chinwa ka maché an Mongoli kont khan-an di Dzoungari é ka pran pozisyon asou l'Ili é Amoursana divèt fwi atè Semipalatinsk an avril. Li ka fè òkò roun fwè apèl à lèd-a dé Kazakh d’Ablay khan. Venki pa troup mandchou-ya, yé ka piyé Dzoungari-a. Amoursana ka échwé égalman annan so léfò-ya di ganyen alyans-a di Catherine II di Larisi. Pé di nòb oïrats ka soutni li, é pèp-a dé Arat sa lasé di lagèr-a.
* 7 jen : lanmò di Badan Singh (en), ki gen réyini Jat-ya ka réyisi à élarji so fyèf di Bhâratpur asou roun enpòrtan réjyon o sid di Delhi (Âgrâ, Dholpur, Mathurâ…).
* 20 jen : Siraj-ud-daulah, nouvèl nabab-a di Bengal, ki ka afirmé so endépandans vizavi di pouvwè moghol ka ataké Calcutta é ka anparé so kò di Fò William. 146 Britannik sa konfiné annan roun lokal san lè, « trou nwè »-a. Dé tchèr-ya ka mouri asfigsyé. Posésyon britannik-ya ka limité alò so kò à roun ansanm di pòr di kontwè ki réparti an trwa rézidans : Calcutta, Bombay ké Madras.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
1qcwpowebvszk5ljvk8n70z6rd8n0ux
1779
0
773
19499
18092
2022-07-29T20:00:12Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19596
19499
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:The_Siege_and_Relief_of_Gibraltar_(2).jpg|thumb|24 jen : koumansman di syèj di Gibraltar. John Singleton Copley, ver 1783.]]
'''1779''' sa roun lannen koumin ki ka koumansé oun vandrédi.
== Évènman ==
* 9 janvyé, pronmyé lagèr anglo-marat : rédisyon dé Britannik atè Wadgaon. 13-a, trété-a di Wadgaon fòs-ya à abandonnen tout téritwè-ya ki yé té akéri dipi 1773.
* 14 févriyé : Èsploratò britannik-a James Cook sa tchwé pa endijenn-yan dé zil Sandwich (Away).
* 2 mars : lanmò di chah di Pèrs Muhammad Karim Khân, fondatò di dinasti-a Zand. So frè Zaki Khan ka divini réjan. Li ka nonmen ko-monnark tiboug-ya di Karim Khân, Abol Fath Khan ké Mohammad Ali Khan. Agha Mohammad Shah, prizonnyé dé Zand dipi 16 lannen à Chiraz, ka anfwi so kò à Ispahan à lannons-a di lanmò-a di Karim Khân.
* 10 mars, Pèrs : Agha Mohammad Shah ka rivé o sangtiyè d'Shah-Abdol-Azim atè Ray é landimen-an li sa rikonnèt kou souvren. Koumansman di Dinasti-a kadjar an Liran (finisman an 1925).
* 4 avril, Pèrs : Agha Mohammad Shah ka enpozé so lotorité asou Mazandéran-an.
* 19 jen : aprè asasina-a di Mohammad Ali Khan pa so pròp troup, Abol Fath Khan ka divini sèl chah di Pèrs.
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
nwmgdm44099ewvu34sm0ow4sxw6rixy
1835
0
829
19518
16353
2022-07-29T20:04:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19556
19518
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''1835''' (MDCCCXXXV an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Kronoloji tématik ==
== Nésans an 1835 ==
== Désè an 1835 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
5uxoanb4i2qkzpls3qk88qnvb0ekdf5
1857
0
851
19510
16361
2022-07-29T20:02:46Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19553
19510
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''1857''' (MDCCCLVII an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Kronoloji tématik ==
== Nésans an 1857 ==
== Désè an 1857 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
j44qhvbpzwxvrnc487rejcq6rr6uxnh
1873
0
867
19527
16317
2022-07-29T20:06:37Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19566
19527
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''1873''' (MDCCCLXXIII an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Kronoloji tématik ==
== Nésans an 1873 ==
== Désè an 1873 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
hn2u4kw7b60so2ifv701p7sd9vaqzoh
1877
0
871
19691
16313
2022-07-29T20:53:32Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''18This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blocked77''' (MDCCCLXXVII an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Kronoloji tématik ==
== Nésans an 1877 ==
== Désè an 1877 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
p7d3bwya776rlfv1khtoj4p0ewg4zj3
19698
19691
2022-07-29T20:57:13Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''1877''' (MDCCCLXXVII an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Kronoloji tématik ==
== Nésans an 1877 ==
== Désè an 1877 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
j76gf6j1mdlin9pbqibflw15q91k8o9
1885
0
879
19524
16355
2022-07-29T20:06:00Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19554
19524
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
Sa paj ka konserné lannen '''1885''' (MDCCCLXXXV an chif romen) di kalandriyé grégoryen.
== Évènman ==
== Nésans an 1885 ==
== Désè an 1885 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
ay7hoe0335qcd1tbd5hkw6pkvsd1rww
1965
0
959
19503
16363
2022-07-29T20:00:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19545
19503
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
'''1965''' sa roun lannen konmin ki ka koumansé oun vandrédi.
== An brèf ==
== Èvenman ==
== Nésans an 1965 ==
== Désè an 1965 ==
== Nòt ké référans ==
== Lyen ekstern ==
iztzeaq7vekldr8ors4a0xvy5f7gyyu
1982
0
976
19492
16456
2022-07-29T19:57:59Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19549
19492
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
'''1982''' sa roun lannen konmin ki ka koumansé oun vandrédi.
pqu6gk506004fsb9g9rxwlqopj4khzb
1983
0
977
19509
16372
2022-07-29T20:02:03Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19550
19509
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
'''1983''' sa roun lannen konmin ki ka koumansé oun sanmdi.
anbrbct3103b5stdwvf2t495lgedcpo
1986
0
980
19436
16409
2022-07-29T19:46:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''19NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.86''' sa roun lannen konmin ki ka koumansé oun mèrkrédi.
jpo9dve0n71m5ogrkn8ju3mgm25ycu8
19617
19436
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Praxidicae|Praxidicae]]
wikitext
text/x-wiki
'''1986''' sa roun lannen konmin ki ka koumansé oun mèrkrédi.
2gayv6ocyf3u42o228h3a2do8zvjrsg
1996
0
990
19534
18990
2022-07-29T20:07:57Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19541
19534
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:93.157.169.14|93.157.169.14]]
wikitext
text/x-wiki
'''1996''' sa roun lannen bisekstil ki ka koumansé oun [[lendi]].
krce65lnov6vl8om4xtinqorhlr0n6a
2010
0
1004
19430
18976
2022-07-29T19:45:57Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.Lannen '''2010''' sa roun lannen konmin di kalandriyé grégoryen ki ka koumansé oun [[vandrédi]], a 2010e lannen di nou lè, 10e lannen di IIIe milénèr é di XXIe syèk é pronmyé lannen di déséni 2010-2019.
q7y3c4gnz7915tecyprdcwwc0db2gct
19639
19430
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:93.157.169.14|93.157.169.14]]
wikitext
text/x-wiki
Lannen '''2010''' sa roun lannen konmin di kalandriyé grégoryen ki ka koumansé oun [[vandrédi]], a 2010e lannen di nou lè, 10e lannen di IIIe milénèr é di XXIe syèk é pronmyé lannen di déséni 2010-2019.
bdvauhankdsg4k3z9e5p61pmkbyhaxz
Ali ibn Abi Talib
0
1036
19505
3023
2022-07-29T20:01:25Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19563
19505
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Abū al-H̩asan ʿAlī ibn Abī T̩ālib''' (v. 600 - 661) (an arab : أبو الحسن علي بن أبي طالب, an persanعلی پسر ابو طالب), souvan dézigné senpman pa so prénon Ali (ʿAlī), sa tiboug d'Abû Tâlib, tonton di profèt di islam Mahomet, ki élvé li é ka protéjé kou so pròp tiboug aprè lanmò-a di so gran-pè ‘Abd al-Mottalib. Ali né bò'd 600, atè La Mecque (atchwèl Arabi saoudit), oun dizenn di lannen anvan koumansman di misyon profétik-a di Mahomet. Li té an menm tan protéjé-a, kouzen-an, disip-a ké jand-a di Mahomet an épouzan so tifi Fâtima, né di so pronmyé épouz Khadija an 622.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
rzcd9c07hp546zg2t92l2kbvjzrpnxj
Alyaj
0
1042
19648
15919
2022-07-29T20:10:27Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19665
19648
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Oun '''alyaj''' sa konbinézon-an di roun éléman métalik ké roun oben plizyò métal pa fizyon.
Oun métal pir gen dé karaktéristik mékanik ki sa laplipa di tan rélativman fèb. Fè-a d'ajouté ròt éléman ka pèrmèt di « rédi » métal-a an ogmantan so karaktéristik mékanik-ya. Out ranfòrsman mékanik ki anjandré pa défòrmasyon, tèl ki ékrouisaj-a, i ka ègzisté dé doursisman chimik pa adiksyon di éléman an solisyon solid oben pa présipitasyon di faz ségondèr ki doursisant tèl ki karbir-ya.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
0rayqjqhk55x4migogpm89szh5ol15t
Andòr
0
1054
19506
3096
2022-07-29T20:01:37Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19616
19506
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Prensipoté di Andòr
|non lokal = Principat d'Andorra (ca)
|drapo = Flag_of_Andorra.svg
|armwari = Coat_of_Arms_of_Andorra.svg
|kart = Location_Andorra_Europe.png
|lanng ofisyèl = [[Katalan]]
|kapital = [[Andorre-la-Vieille]]
|siperfisi total = 468
|jantilé = Andoran(n)
|popilasyon total = 85 580
|lannen = 2015
}}
'''Andòr''', an form long '''Prensipoté d'Andorre''', an katalan Andorra é Principat d’Andorra, sa roun Léta di [[Léròp]] di Sid é, soulon sertenn définisyon, di Lwès. Bordé pa [[Lèspangn]] ké [[Lafrans]](donk anklavé andan [[Linyon éropéyen]]).
o3qf2o9s52wvs71le255wjzpnjen93l
Asid
0
1094
19475
3284
2022-07-29T19:54:32Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19568
19475
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:AceticAcid012.jpg|thumb|Asid asétik à léta solid.]]
Oun '''asid''' sa roun konpozé chimik, swé minéral, swé òrganik, asèptò o sans larj di doublè élèktronik, é jénéralman défini pa dé réyaksyon-tip annan diféran sòlvan, an partikilyèr an libéran yon hydronium-an annan sòlvan dilo-a. Asid-ya ka réyaji souvan ké dégajman d'énèrji ké ròt konpozé chimik, baz-ya oben alkalis ansyen, yé donò di doublè élèktronik, ki té, an partikilyé, pouvwar-a di jénéré, an tout oben parti, yon idroksil-a annan dilo-a. Asid-ya ki fò annan roun milyé solvan ki kz bay inisi dé réyaksyon konplèt é rapid, ki ka transfòrmé sòlvan-an anba so fòrm pli asid-a, alò ki asid-ya ki fèb ka kontribiyé à dé réyaksyon ékilibré.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
3p3e6558x61le8c19ihtpwcmr2rxnti
Astéroïd
0
1098
19473
19009
2022-07-29T19:54:11Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19604
19473
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Isabelle Belato|Isabelle Belato]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:243_ida.jpg|thumb|(243) Ida ensi ki so lalin Daktil. Daktil sa pronmyé lalin astéroyidal ki té dékouvri.]]
Oun '''astéroyid''' sa roun planèt minò ki sa konpozé di ròch, di métal é di laglas, é don dimansyon-yan ka varyé di lòrd-a di mèt (limit atchwèl di détèksyon) à plizyò santenn di kilomèt.
Lòské yé djamèt ka avwéziné oben dépasé 1 000 km, sa ki rarisim, yé fòrm pouvé fika èsférik é yé pouvé pran alò égalman èstati-a di planèt nenn. A ka-a di Cérès. Annan ka kontrèr-a, yé gen jénéralman roun fòrm irégilyèr é ka fè parti di laklas-a dé piti kò.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
5hbxurmntcelmli095nwbvqmxdigwey
Atlétism
0
1103
19434
3319
2022-07-29T19:46:37Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''AtléNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.tism'''-an sa roun spòr ki ka konpòrté oun ansanm di disiplin rougroupé an kours, so, lansé, épròv konbiné ké march. Lorijin-an di mo atlétism ka vini di grèk « Athlos » ki ja signifyé briga. A lar-a di dépasé pèrfòrmans-an dé advèrsèr an vitès oben an andirans, an distans oben an lotò. Épròv atlétik-ya, endividjwèl oben pa lékip, té varyé ké tan-an é mantalité -ya. Atlétism-an sa roun dé rar spò inivèrsèlman pratiké, ki sa swé annan monn amatò oben o kour di nonbréz konpétisyon di tout nivo. Senplisité-a é pé-a di mwayen nésésèr à so pratik ka èspilké an parti sa siksè. Pronmyé tras di konkour atlétik ka roumonté o sivilizasyon antik. Disiplin-an ka dévlopé so kò o kour dé syèk, dé pronmyé épròv à so kodifikasyon.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
akrl45z98fjv3bu424wm7rd0vqt1qy6
19638
19434
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Atlétism'''-an sa roun spòr ki ka konpòrté oun ansanm di disiplin rougroupé an kours, so, lansé, épròv konbiné ké march. Lorijin-an di mo atlétism ka vini di grèk « Athlos » ki ja signifyé briga. A lar-a di dépasé pèrfòrmans-an dé advèrsèr an vitès oben an andirans, an distans oben an lotò. Épròv atlétik-ya, endividjwèl oben pa lékip, té varyé ké tan-an é mantalité -ya. Atlétism-an sa roun dé rar spò inivèrsèlman pratiké, ki sa swé annan monn amatò oben o kour di nonbréz konpétisyon di tout nivo. Senplisité-a é pé-a di mwayen nésésèr à so pratik ka èspilké an parti sa siksè. Pronmyé tras di konkour atlétik ka roumonté o sivilizasyon antik. Disiplin-an ka dévlopé so kò o kour dé syèk, dé pronmyé épròv à so kodifikasyon.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
8bvzi532ly2iy2kzivaf6cuzpjefzq7
Attila
0
1107
19463
3332
2022-07-29T19:52:20Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19569
19463
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Eugene_Ferdinand_Victor_Delacroix_Attila_fragment.jpg|thumb]]
'''Attila''', né o alantour di 395 annan plenn danubyenn-yan é mouri an mars 453 annan réjyon-an di Tisza annan Lès di Ongri atchwèl, frékaman aplé Attila le Hun, sa souvren-an dé Hun di 434 jouk so lanmò an mars 453. Li sa osi chèf-a di roun anpir tribal konpozé di Hun, Ostrogoth, é Alain ant ròt, asou téritwar-a di Éròp santral é oryantal.
Pannan so règn, li té roun dé ennemi pli rédouté dé anpir romenn ògsidantal ké oryantal.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
qng92j7kdpam0hajp3bfnd1jv2a9uuf
Byoteknoloji
0
1166
19531
3597
2022-07-29T20:07:28Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19548
19531
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
OCDE-a ka défini '''byotèknoloji''' kou « aplikasyon-an à dé òrganism vivan dé prensip syantifik é di enjényéri-a à transfòrmasyon-an di matéryèl vivan oben pa-vivan o fen di prodiksyon di konésans di byen é di sèrvis. ».
Byotèknomoji-a, oben « tèknoloji di byokonvèrsyon » kou so non ka endiké, ka rézilté di roun maryaj ant syans-a dé fika vivant – byoloji-a – é roun ansanm di ròt tèknik nouvèl isou di ròt disiplin tèl ki mikrobyoloji-a, byochimi-a , byofizik-a, jénétik-a, byoloji molékilèr-a, enformatik-a…
Pa abi di langaj, nou ka rèsyren li souvan o domenn di jéni jénétik é o tèknoloji isou di transjénèz-a, ki ka pèrmèt an partikilyé di entèrvini asou patrimwann jénétik dé lèspès pou dékripté oben modifyé li.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
nztfkyuanfcmr03tc0wvmplr27p2twg
Costa Rica
0
1197
19483
3730
2022-07-29T19:56:08Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19598
19483
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Costa Rica
|non lokal = República de Costa Rica
|drapo = Flag_of_Costa_Rica.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Costa_Rica.svg
|kart = CRI_orthographic.svg
|lanng ofisyèl = [[Èspangnòl]]
|kapital = [[San José]]
|siperfisi total = 51 100
|jantilé = Costariken
|popilasyon total = 4 947 490
|lannen = [[2017]]
}}
'''Costa Rica''' (prounonsé [kɔs.ta ʁi.ka] ; litéralman "Kot Rich"), an form long '''Répiblik di Costa Rica''', an espagnol República de Costa Rica, sa roun répiblik konstitisyonèl initèr di Lanmérik santral ki gen oun réjim prézidansyèl.
[[Katégori:Lanmérik santral]]
0uzggf5uq0tzzcn1tycc50bbf9ikjuw
Djibouti
0
1228
19500
3873
2022-07-29T20:00:23Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19622
19500
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Djibouti
|non lokal = جمهورية جيبوتي
<br/>(Jumhūriyyat Jībūtī)<br>Jamahuuriyada Jabuuti<br/>Gabuutih Ummuuno
|drapo = Flag_of_Djibouti.svg
|armwari = Emblem of Djibouti.svg
|kart = LocationDjibouti.svg
|lanng ofisyèl =
|kapital = [[Djibouti (kavil)|Djibouti]]
|siperfisi total = 23 200
|jantilé = Djibousyen
|popilasyon total = 810 179
|lannen = 2014
}}
'''Djibouti''' an fòrm lonng '''Répiblik di Djibouti''' (an sonmali Jabuuti é Jamhuuriyadda Jabuuti, an afar Gabuuti é Gabuutih Ummuuno, an arab جيبوتي (Jībūtī) é جمهورية جيبوتي (Jumhūriyyat Jībūtī)), sa roun péy di Kòrn di [[Lafrik]], sitchwé asou kot lwès di débouché méridjonnal di lanmè Rouj.
[[Katégori:Afrik]]
gzewbnemnzwnvkbevzoukdz4raiije0
Drèt (matématik)
0
1241
19513
3935
2022-07-29T20:04:01Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19539
19513
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
An jéyométri, '''drèt'''-a ka dézigné oun lign rèktilign, ki enfini é san épésò. Annan pratik-a, li sa rouprézanté asou roun féy pa roun lign drèt ki gen dé limit — sala di féy-a — é roun épésò — sala di kréyon.
Pou Ansyen-yan, drèt-ya, an matématik é sirtou an jéyométri, té roun lòbjè « k'alé di swé », si « évidan » ki nou té ka néglijé di présizé di kisa nou té ka palé. Roun dé pronmyé à fòrmalizé nosyon-an di drèt té Grèk-a Éklid annan so Éléman-yan. Ké dévlopman-an di kalkil vèktoryèl, ròt définisyon ka vini ajouté so kò. Mè a nésans-a dé jéyométri ki pa éklidjenn ki kondjwj à dékouvèrt-a di nouvèl tip di « drèt » é, pa lanmenm, fòrsé nou à éklèrsi é aprofondi sa konsèp.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
j0ibqmhhh52tkjmq33e8goedc1z1rvx
Désen
0
1248
19491
3959
2022-07-29T19:57:49Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19582
19491
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|Wonm di Vitruve'' pa Léonard di Vinci.]]
'''Désen'''-an sa roun tèknik ki ka konsisté à rouprézanté vizwèlman, an Dé dimansyon, pèrsonnaj, péyizaj oben lòbjè.
Désen linéyèr-a ka rouprézanté lòbjè-ya pa yé kontour é tchèk lign karaktéristik ; odéla di sa limit, désen-an ka dévlopé so kò an rouprézantan lonm-yan, pa lègzanp pa achir-ya, ka enkòrporé dé koulò, é ka réjwenn, san tranzisyon nèt, lapentir-a.
== Wè osi ==
6g5mg7enmtx0d2z7agm9e87qb5c4yor
Endouism
0
1263
19482
4026
2022-07-29T19:55:54Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19575
19482
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Endouism'''-an (hindi : hindu dharm ; devanāgarī : हिन्दू धर्म ; tamoul : இந்து சமயம் ; « rélijyon endou »), oben sanatana dharma,(sanskrit IAST : sanātanadharma, an ékritir devanāgarī : सनातनधर्म ; « Lalwa Étèrnèl »), sa roun dé pli ansyenn rélijyon di monn ki òkò pratiké ki pa gen ni fondatò ni enstitisyon klérikal. An 2015, nonm-an di fidèl sa èstimé à 1,1 milyar annan 85 péyi, a atchwèlman trwazyenm rélijyon ki pli pratiké annan monn-an après kristchanism-an ké islam-an. Li sa isou di anba-kontinan endjen ki ka rété so prensipal fwayé di pèpman.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Endouism]]
6lx8fymunlundl0kucq2jao681y0frq
Fasism
0
1279
19520
4088
2022-07-29T20:05:16Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19559
19520
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Fachism'''-an sa roun sistenm politik otoritèr ki ka asosyé popilism, nasyonalism ké totalitarism o non di roun idéyal kolèktif souprenm. Mouvman révolisyonèr, li ka opozé so kò frontalman à démokrasi parlmantèr é à Léta libéral garan dé drwè endividjwèl. Isou di divèrs konpozant di filozofi éropéyenn di xixe syèk, fachism-an trouvé annan sirkonstans ékonomik-a é istorik di aprè-pronmyé lagèr mondjal kontèks-a ki pèrmèt li di aksédé o pouvwar, dabò an Itali annan lannen-yan 1920 ké Mussolini, épi anba roun varyant aksantchwé, militaris, an Almagn annan lannen-yan 1930 ké nazism-an ké Hitler.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
49xit26010sh4xraa2m9lk8kwnyaudm
19685
19559
2022-07-29T20:14:19Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19689
19685
2022-07-29T20:14:59Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Drummingman|Drummingman]]
wikitext
text/x-wiki
'''Fachism'''-an sa roun sistenm politik otoritèr ki ka asosyé popilism, nasyonalism ké totalitarism o non di roun idéyal kolèktif souprenm. Mouvman révolisyonèr, li ka opozé so kò frontalman à démokrasi parlmantèr é à Léta libéral garan dé drwè endividjwèl. Isou di divèrs konpozant di filozofi éropéyenn di xixe syèk, fachism-an trouvé annan sirkonstans ékonomik-a é istorik di aprè-pronmyé lagèr mondjal kontèks-a ki pèrmèt li di aksédé o pouvwar, dabò an Itali annan lannen-yan 1920 ké Mussolini, épi anba roun varyant aksantchwé, militaris, an Almagn annan lannen-yan 1930 ké nazism-an ké Hitler.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
49xit26010sh4xraa2m9lk8kwnyaudm
Filozofi islamik
0
1290
19470
18360
2022-07-29T19:53:29Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19558
19470
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Escarbot|Escarbot]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Istanbul.Sultanahmet.BlueMosque.jpg|thumb|upright=1.5|Moské di Sultan Ahmet a Istanbul.]]
Ésprésyon di '''filozofi islamik''' ka dézigné pli souvan travay filozofik-ya ki éfèktchwé annan kad di sivilizasyon islamik (arab, persann), san nésésèrman di référans rélijyéz ni di priz an kont di tèks pròpman islamik, sa ki pouvé enkli dé Jwif, dé Krétchen ké dé lib-pansò.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Filozofi]]
cd16vl407ud18puvrcpi6mor9etcw10
Frédéric Chopin
0
1319
19504
4294
2022-07-29T20:01:11Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19574
19504
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Chopin,_by_Wodzinska.JPG|thumb|Chopin an 1835 (lapentir réyalizé pa so fiyansé Maria Wodzińska).]]
'''Frédéric François Chopin''' (an polonè : Fryderyk Franciszek Chopin ou versyon antyèrman polonizé Szopen ; o xixe syèk, grafi Szopę té itilizé an Pologn an konkirans ké grafi Chopin) sa roun konpozitò é pyanis virtyoz di asandans franko-polonèz, né an 1810 à Żelazowa Wola, asou téritwar di douché di Varsovie (atchwèlman an Pologn), é mò an 1849 à Pari.
3ootsvzd0kc0ciqaxlig7kgia9o9bzf
Giné
0
1333
19444
4352
2022-07-29T19:48:22Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = GiNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.né
|non lokal = République de Guinée (fr)
|drapo = Flag_of_Guinea.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Guinea.svg
|kart = Guinea_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[fransé]]
|kapital = [[Conakry]]
|siperfisi total = 245 857
|jantilé = Ginéyen(n)
|popilasyon total = 13 246 049
|lannen = 2017
}}
'''Giné''', an form long '''Répiblik di Giné''', osi aplé « Giné-Conakry » di non di so kapital pou diféransyé li di Giné-Biso é di Giné ékwatoryal, sa roun péyi di [[Lafrik]] di Lwès.
7dffm1qc6vbg0alsuz9x00daliqvxf4
19626
19444
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Giné
|non lokal = République de Guinée (fr)
|drapo = Flag_of_Guinea.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Guinea.svg
|kart = Guinea_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[fransé]]
|kapital = [[Conakry]]
|siperfisi total = 245 857
|jantilé = Ginéyen(n)
|popilasyon total = 13 246 049
|lannen = 2017
}}
'''Giné''', an form long '''Répiblik di Giné''', osi aplé « Giné-Conakry » di non di so kapital pou diféransyé li di Giné-Biso é di Giné ékwatoryal, sa roun péyi di [[Lafrik]] di Lwès.
ccjcsy9dfpt2i8u8pqvuc1t5xifxtmd
Guam
0
1360
19484
18364
2022-07-29T19:56:21Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19580
19484
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Escarbot|Escarbot]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Guam
|non lokal = Guåhån (ch)
|drapo = Seal of Guam.svg
|armwari = Flag_of_Guam.svg
|kart = Guam_on_the_globe_(Southeast_Asia_centered)_(small_islands_magnified).svg
|lanng ofisyèl = [[Annglé]] ké chamorro
|kapital = [[Hagåtña]]
|siperfisi total = 549
|jantilé = Gwanmen
|popilasyon total = 159 358 ha
|lannen = 2010
}}
'''Guam''' (Guåhan, ékri osi Guahan an chamorro) sa roun lil sitchwé annan lwès di [[loséyan Pasifik]]. Li sa pli grann lil (549 km2) di [[Mikronézi]] é di archipel di zil Marianne don li sa lil pli méridyonal.
rkhsvzb5iss4f587opg4tg4lsl46fx6
Islam
0
1393
19502
17452
2022-07-29T20:00:45Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19595
19502
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Chongkian|Chongkian]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:The Kaaba - Flickr - Al Jazeera English.jpg|thumb|Kaaba, sitchwé atè La Mecque an Arabie saoudit, sa sant di islam.]]
[[Fiché:Grande Mosquée de Kairouan, gros plan sur le mihrab.jpg|thumb|Mihrab di Grann Moské di Kairouan.]]
'''Islam'''-an (arab : الإسلام ; Alʾislām, soumisyon-an ké sijésyon o lòrd di Bondjé ; menm rakaba sémitik ki As-salam, lapè) sa roun rélijyon abrahamik ki ka apiyé so kò asou dogm-an di monotéyism absoli (تَوْحيد, tawhid) é ki ka pran so sours annan Koran-an, konsidéré kou résèptak-a di palò-a di Bondjé (الله, Allah) révélé à Mahomet (محمّد, Muḥammad), proclamé pa adéran-yan di islam-an kou fika dannyé profèt-a di Bondjé, o viie syèk an Arabi o sid-wès di Azi-a. Oun adèp di islam-an sa aplé oun musulman ; li gen dé dévwar kiltirèl, « pilyé di islam-an ».
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Islam| ]]
d4ibgk3dyc9zsa52uvirxj8tssawfxu
Islamism
0
1394
19471
4612
2022-07-29T19:53:40Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19620
19471
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Islamism'''-an sa roun kouran di pansé musulman, ésansyèlman politik, ki aparèt o xxe syèk. Izaj-a di tèrm dipi so réaparisyon annan lanng franséz-a à finisman-an dé lannen 1970 té bokou évoliyé.
Sa pouvé osi fika di, pa lègzanp, di « chwa konsyan di dòktrin musulman kou gid pou aksyon politik-a » – annan roun asépsyon ki pa ka rékizé sèrten islamis –, oben òkò, soulon ròt, di roun « idéyoloji ki ka manipilé islam-an pou roun projè politik : transfòrmé sistenm politik ké sosyal di roun Léta an fézan di charia, don entèrprétasyon-an inivòk sa enpozé à ansanm-an di sosyété, inik sours di drwè ». A ensi roun tèrm d'izaj kontrovèrsé.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
dzeamq3t7864pu2u3evb3wmalidg2r0
Istwè di sé Étazini
0
1412
19535
4695
2022-07-29T20:08:08Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19546
19535
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:USA Territorial Growth small.gif|thumb|400px|Formasyon di téritwar amériken (1810-1920). An ver, sé téritwar amériken ; an oranj sé Léta fédérés di Inyon.]]
Lò pronmyé kolon anglé-ya té rivé atè Jamestown (Virjini) an 1607, [[Lanmérik|kontinan amériken]] té ka konèt oun fèb dansité di popilasyon dépi plizyò milénèr. Déziré di afranchi so kò di métropol é di gouvèrné pa yé-menm, sé kolon-yan té proklamé yé endépandans an 1776 é kréyé oun nouvèl nasyon ki yé ka batizé Étazini d’Amérik. Byen ki li traversé oun lagèr sivil o koumansman di lannen 1860, jèn Répiblik-a dévlopé so kò rapidman gras à afflux d'immigrés éropéyen o XIXe syèk. À isou di Prémyé Lagèr mondyal, Étazini-ya sa douvini pli grann pwisans mondyal, douvansan gran péyi-ya di Éròp. Yé pli kité sa ran pa laswit, prannan tèt di « monn lib » aprè Ségonn Lagèr mondyal. Soupannan, défèt sibi à finisman di long lagèr di Viêt Nam an 1975 té roumété an koz sertitid amérikenn menm si dézagrégasyon di blok sovyétik o koumansman dé lannen 1990 té favorizé mentyen di yé prédominans enternasyonal.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Istwè]]
[[Katégori:Étazini]]
3kl2uzp6ffnos496br79kgh05tag34n
Jayinism
0
1430
19472
18471
2022-07-29T19:53:55Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19613
19472
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Tegel|Tegel]]
wikitext
text/x-wiki
'''Jayinism'''-an oben '''jinism'''-an (du sanskrit : जैनमतम्, IAST : jainamatam de Jina, « venkò » ké mata « dòktrin ») sa roun rélijyon ki probabman koumansé à aparèt bò'd xe oben ixe syèk anv. J.-K.. Jayinism-an oben dharma jayin ka konté prè di dis milyon di fidèl annan monn-an, asèt ké layik ki konfondou, an majorité an Enn (30 000 an Éròp ké 100 000 o Étazini).
Lòbjèktif-a di lavil-a pou jayin-yan sa menm-an ki pou endouism-an, bouddhism-an ké sikhism-an : adèp-a divèt atenn iliminasyon-an ki ka mennen o finisman dé transmigrasyon di so lam aplé moksha oben nirvana.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Rélijyon]]
md1yll3srj380on4psugwqwzszh7us2
Jules César
0
1447
19659
4858
2022-07-29T20:13:01Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19682
19659
2022-07-29T20:13:49Z
Hasley
409
rv
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:T%C3%AAte_de_Jules_C%C3%A9sar.jpg|thumb|Bous an marb di Jules César trouvé annan Rhône.]]
'''Jules César''' (laten : Caius Iulius Caesar IV à so nésans, Imperator Iulius Caesar Divus aprè so lanmò) sa roun jénéral, wonm politik é markè-palò romen, né atè Rome 12 oben 13 jwiyé 100 anv. J.-K. é mouri 15 mars 44 anv. J.-K. (o ides di mars), annan menm lavil-a.
So désten ésèpsyonèl té marké monn romen ké listwè inivèrsèl : anbisyé é briyan, li ka pézé so kò asou kouran réfòrmatò é démagòg pou so asansyon politik ; stratèj é taktisyen abil, li té ka roupousé frontchèr romenn-yan jouk Rhin é à loséyan Atlantik-a an konkéran la Gaule, é té ka itilizé so léjyon pou anparé so kò di pouvwar.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Personalité]]
gv7t695vh48ixxxjpc37dn7x9qqy9du
Kalandriyé julyen
0
1474
19658
19150
2022-07-29T20:12:49Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19666
19658
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
'''Kalandriyé julyen''' sa roun kalandriyé solèr itilizé andan Ròm antik, entrodwi pa [[Jules César]] an 46 av. J.-K. pou ranplasé kalandriyé romen répibliken.
qupjmxv0jbij4xsr4qp729e3e7h0v7b
Kaoutchou (matéryo)
0
1489
19526
5051
2022-07-29T20:06:24Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19587
19526
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Latex_-_Hevea_-_Cameroun.JPG|thumb|Rékòlt di latèks natirèl.]]
'''Kaoutchou''' sa roun matéryo ki pouvé fika òbténi swé pa transfòrmasyon di latèks ki sékrété pa sèrten véjétal (pa lègzanp, évéya), swé di fason sentétik à partir di monomèr isou d’idrokarbir fosil. I ka fè parti di fanmi-a dé élastomèr.
Kaoutchou natirèl-a (sig NR, natural rubber) sa roun polizoprénoyid. Chéma réyaksyonèl ki ka korèsponn à fòrmasyon-an di NR, ki ka itilizé fotosentèz-a, sa trè konplèks.
== Istwè ==
Istwè-a di kaoutchou ka koumansé byen anvan finisman-an di xve syèk lòrdké à laswit-a dé Grann dékouvèrt, Éropéyen-yan koumansé à òbsèrvé, an Amérik santral é an Amérik di Sid, izaj sékilèr-a ki ka fè popilasyon otoktonn-yan di roun matchè alò enkonnèt an Éròp. Ka provini di latèks isou di diférant plant - don évéa é gayil -, Amérendjen-yan ka konfèksyonnen dé lòbjè kouran, ki fabriké pa moulaj asou larjil : bal, twèl andjwit, tòrch, ki yé ka randé étanch an pasan yé annan lafimen-an.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
3tzg3t7bbyiuh4vr1etj7stngeht4vc
Komor
0
1972
19485
8460
2022-07-29T19:56:31Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19627
19485
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Inyon dé Komor
|non lokal = Union des Comores (fr) الاتحاد ﺍﻟﻘﻤﺮي (ar)<br/>Udzima wa Komori (sw)
|drapo = Flag_of_the_Comoros.svg
|armwari =
|kart = Comoros_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = Shikomor, fransè, arab
|kapital = [[Moroni]]
|siperfisi total = 2 612
|jantilé = Komoryen(n)
|popilasyon total = 795 601
|lannen = 2016
}}
'''Komor'''-ya, an form long '''Inyon dé Komor''' (an komoryen Komori é Udzima wa Komori, an arab Djuzur al qamar, جزر القمر é al-Ittiḥād al-Qumuriyy, الاتّحاد القُمُريّ), sa roun répiblik fédéral di [[Lafrik]] sitchwé annan nò di kannal di Mozanbik, lèspas maritim di [[loséyan Endjen]].
[[Katégori:Afrik]]
3d8a8idead0nu33zverx7qvjjcuva9y
Konfisyanism
0
1979
19652
8483
2022-07-29T20:11:19Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19664
19652
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Konfuzius.jpg|thumb]]
'''Konfisyanism'''-an, Rújiā (儒家) « lékòl dé lèt » épi Rúxué (儒学) « ansègnman dé lèt » Rúxué, sa roun dé pli grann lékòl roun dé pli grann lékòl filozofik, moral, politik ké annan roun mwenn mizour rélijyéz di Lachin. Li dévlopé so kò pannan pli di Dé milénèr à partir di lòv-a ki atribiyé o filozòf Kongfuzi, « Mèt Kong » 孔夫子 (551-479 av. J.-C.), konnèt an Ògsidan anba non latinizé-a di Confucius.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
7ucdb5l3tuscgwgx0usu473e6uagdbl
Konik
0
1981
19529
8489
2022-07-29T20:07:00Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19544
19529
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
An matématik, é pli présizéman an jéyométri, '''konnik'''-ya ka konstitchwé oun fanmi trè itilizé di kourb plann aljébrik. Yé ka tiré yé non di fèt ki yé té dabò défini kou entèrsèksyon-an di roun konnik di révolisyon ké roun plan. Parmi konnik-ya ki pa déjénéré, nou ka konté parabòl-a, élips-ya ké ipèrbòl-a.
Konnik-ya pouvé fika défini di plizyò fason diférant globalman sanblab pou kourb-ya di baz : kou entèrsèksyon di konn, pa fwayé, dirèktris, é èsantrisité oben pa roun propriyété bifokal.
Yé ékwasyon jénéral ka rélyannen yé à étid-a dé fòrm kwadratik.
Entèrsèksyon-yan di konn pa roun plan ki pouvé fika wè kou dé projèksyon konnik di roun sèrk asou roun plan, étid-a dé konnik an jéyométri projèktiv ka pèrmèt d'òbténi dé rézilta pwisan é ka bay lyé à étid-a dé konnik projèktiv.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
cussy0glxeq1pbi62v17pvdzaadjqta
Korporasyon
0
1998
19514
8572
2022-07-29T20:04:12Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19561
19514
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
Oun '''korporasyon''', don mo-a ka vini di laten corporari (« fòrm so kò an kò »), oben pli ègzakman oun kò, sa roun moun moral, an jénéral di drwè piblik, ki enstitchwé pa roun lalwa. So konpozant-ya sa tout dé moun fizik é/oben moral ki ka posédé oun menm karaktéristik (an jénéral ègzèrsis-a di roun fonksyon).
Nou pouvé distengé kò-ya (oben lòrd profésyonèl) pa rounso dé sosyété, dé asosyasyon é dé sendika ki sa dé rougroupman volontèr di drwè privé, mè osi dé établisman ki sa dé groupman di byen, é di sèrtenn sosyété ki pa sa dé sijè di drwè mè dé kontak ant sosyétèr-ya.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
6q9k6bqfngxtqo03vzuq2xbdn8a6v1n
Krim
0
2011
19517
8636
2022-07-29T20:04:41Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19555
19517
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Krim'''-an ka dézigné katégori-a dé enfraksyon pli grav-ya, katégori ki plis oben mwen vas swivan péyi-ya ké sistenm jouridik. Tèrm-an ka provini di laten crimen, ki ka signifyé an laten klasik « akizasyon »-an oben « chèf d’akizasyon »-an épi, an ba laten, « fot » oben « souyir ».
== Sémantik ké anmòrfwézaj ==
An anglé kouran, mo-a krim ka dézigné endiféraman oun krim oben roun déli.
== Krim di drwè pénal entèrnasyonal ==
Prensip-ya di Nuremberg di 1950, san valò pozitiv, ka fòrmilé trwa katégori di krim di drwè pénal entèrnasyonal :
# Krim di lagèr
# Krim kont lapè-a
# Krim kont mounité-a
Krim-an di agrésyon sa roun nouvèl katégori di krim di drwè entèrnasyonal. Soupannan, so définisyon présiz pa òkò fòrmilé pa Èstati-a di Ronm di 1998. Pa konsékan, sa tip di krim ka déméré an sispens.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
rszxkp6jmk6juqjjrprts2ispkb64nw
Kénya
0
2024
19494
8819
2022-07-29T19:59:05Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19615
19494
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Kénya
|non lokal = Jamhuri ya Kenya (sw)<br/>Republic of Kenya (en)
|drapo = Flag_of_Kenya.svg
|armwari = Alternate_Coat_of_arms_of_Kenya.svg
|kart = Kenya_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = Swahili, [[annglé]]
|kapital = [[Nairobi]]
|siperfisi total = 580 367
|jantilé = Kényan
|popilasyon total = 41 800 000
|lannen = 2014
}}
'''Kénya''', an fòrm lonng '''Répiblik di Kénya''', an swahili Kenya é Jamhuri ya Kenya, an annglé Kenya é Republic of Kenya, sa roun péyi di [[Lafrik]] di Lès.
[[Katégori:Lafrik]]
eyjd1j337gn782dg1apky8q7iyshqt3
Lagèr frèt
0
2042
19507
9257
2022-07-29T20:01:46Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19551
19507
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Lagèr frèt''' (1947-1991) (an anglé Cold War ; an ris Холодная война, Kholodnaïa voïna) sa non-an ki bay donné à konfrontasyon-an douran dézyenm lanmotché di xxe syèk ant Étazini ké IRSS é, di mannyè pli larj, ant démokrasi ògsidantal-a ké réjim kominis-ya. Li ka enstalé so kò progrésivman à partir di finisman-an di Ségonn Lagèr mondjal-a annan lannen-yan 1945 à 1947 é ka douré jouk chit-a dé réjim kominis an Éròp fen 1989, rapidman swivi di dislokasyon di IRSS an désanm 1991.
Si èsprésyon « Cold War » té jà itilizé an anglé, notaman pou dézigné sèrtenn politik d'Adolf Hitler an 1938, markè-palò britannik George Orwell sa krédité di té pronmyé ki anplwayé li annan kontèks-a di aprè-lagèr.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
8qdywx9hgzisb6gzwkgztkkbxk5c6so
Lalfabé
0
2056
19644
9321
2022-07-29T20:09:40Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19671
19644
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
{| style="float:right; margin: 0 0 1em 1em; text-align: right"
|----- align="center"
| width="24" | || width="24" | '''A''' || width="24" | '''B'''
| width="24" | '''C''' || width="24" | '''D'''
| width="24" |
|----- align="center"
| width="24" | '''E''' || width="24" | '''F'''
| width="24" | '''F'''
| width="24" | '''H''' || width="24" | '''I'''
| width="24" | '''J'''
|----- align="center"
| width="24" | '''K''' || width="24" | '''L'''
| width="24" | '''M'''
| width="24" | '''N''' || width="24" | '''O'''
| width="24" | '''P'''
|----- align="center"
| width="24" | '''Q''' || width="24" | '''R'''
| width="24" | '''S'''
| width="24" | '''T''' || width="24" | '''U'''
| width="24" | '''V'''
|----- align="center"
| || width="24" | '''W''' || width="24" | '''X'''
| width="24" | '''Y''' || width="24" | '''Z'''
|
|}
Roun '''lalfabé''' (di alpha é bêta, Dé pronmyer lèt di lalfabé grèk) sa roun sistèm di ékritir konstitchwé di roun ansanm di senbòl don chaken ka rouprézanté oun dé fonenm di roun [[lanng]].
== Entrodiksyon ==
Chaken dé senbòl, oben grafenm, sa osi aplé « lèt ». Annan ka-ya pli senp-ha chak lèt ka korèsponn à roun fonenm di lanng-an é envèrsman. Sèrtenn lèt pouvé rousouvri roun oben plizyò djakritik afen di étann stòk di grafèm-a si sala sa ensifizan pou noté son-yan di lanng oben pèrmèt di évité anbigité-ya. Di mennm mannyè-a, oun lalfabé pouvé fika étandou pa itilizasyon di digramm oben òkò di lèt siplémantèr.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Lalfabé]]
crleyapnh1ym0s5qtlkrh6q1m60gs7f
Lalfabé arab
0
2057
19523
9325
2022-07-29T20:05:51Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19540
19523
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Lalfabé arab'''-a sa roun abjad, ki lé di di roun sistenm di ékritir ki ka noté renk ki konsonn-yan. I ka konpòrté inisyalman 28 lèt é ka ékri so kò orizontalman di drèt à gòch. Divèrs lanng ki li ja sèrvi pou noté té bay lyé à di nonbréz adaptasyon di lalfabé arab-a à yé sistenm fonnolojik.
Li sa an léfè itilizé pou ékri, antrot, arab-a é dé lanng endo-éropéyenn (persan, kashmiri, sindhi, ourdou, kird).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Lalfabé]]
g4b9pmx2d9f3qh32b1gqoubb9b465j9
Lalfabé laten
0
2059
19684
9334
2022-07-29T20:14:06Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19688
19684
2022-07-29T20:14:58Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Lalfabé laten'''-an (oben lalfabé romen) sa roun lalfabé bikaméral ki ka konpòrté venn-sis lèt di baz, prensipalman itilizé pou ékri lanng-yan d'Éròp di Lwès-a, d'Éròp di Nò ké d'Éròp santral, ensi ki lanng-yan di nonbré péyi ki té èspozé à ron fòrt enfliyans éropéyenn, notaman atravè kolonizasyon éropéyenn-an dé Amérik, di Afrik-a é di Loséyani-a. A, an konkirans ké lalfabé sirilik-a é annan roun byen mwenn pa lalfabé grèk-a, sistenm-an d'ékritir pa défo annan monn ògsidantal-a.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
[[Katégori:Lalfabé]]
3vp7h7dsw4w68aom5yv8sw5eaxb26qx
Laproz
0
2103
19468
9787
2022-07-29T19:53:09Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19585
19468
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Laproz'''-a sa fòrm òrdinèr-a di diskour oral oben ékri, ki pa astrent o règ di vèrsifikasyon-an, di mizikalité-a é di ritm ki sa pròp à powézi-a. Li divèt néyanmwen rèspèkté règ-ya di granmèr é pouvé prézanté oun grann gam di kalté èstilistik é di niyans prozodik, soulon léfòr-ya oben kiltir-a di lotò-a oben di lokitò.
== Tèrm ==
Lorijin di mo laproz sa vrèman ansyen. O ié syèk, Quintilien té ka anplwayé li pou signifyé « fòrm di diskour ki pa asijéti o règ di powézi-a ».
== Annèks ==
[[Katégori:Litératir]]
8qw5vr3jz3kqx0ppq02i3zwdftk4p3e
Liberté piblik
0
2134
19448
9989
2022-07-29T19:49:05Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''LibèNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.rté piblik'''-ya sa dé libèrté ké garanti endividjwèl ki gouvèlman pa pouvé souprimé, ki sa swé pa lalwa-a oben roun désizyon joudisyè, san an asiré dabò sékirité jouridik-a.
Nosyon-an di libèrté piblik pouvé fika défini an référan so kò à sa di drwè di wonm-an : kontrèrman à sa dannyé-ya, ki ka roulévé di monn di filozofi-a é ka endiké sa ki divèt fika, libèrté piblik-ya ki ka apartni an pròp à sfè-a di drwè, é ka bòrbé so kò à palé di sa ki sa (profésò Lebreton). Sa konsèpsyon dé drwè di wonm-an - lwen di fika majoritèr an dòktrin ni jourispridans - sa trè rédjitris, é tenté di jousnatiralism.
== Nòt ké référans ==
hd3wkg8iczejp9qs2id5jvdogdwuh14
19599
19448
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Libèrté piblik'''-ya sa dé libèrté ké garanti endividjwèl ki gouvèlman pa pouvé souprimé, ki sa swé pa lalwa-a oben roun désizyon joudisyè, san an asiré dabò sékirité jouridik-a.
Nosyon-an di libèrté piblik pouvé fika défini an référan so kò à sa di drwè di wonm-an : kontrèrman à sa dannyé-ya, ki ka roulévé di monn di filozofi-a é ka endiké sa ki divèt fika, libèrté piblik-ya ki ka apartni an pròp à sfè-a di drwè, é ka bòrbé so kò à palé di sa ki sa (profésò Lebreton). Sa konsèpsyon dé drwè di wonm-an - lwen di fika majoritèr an dòktrin ni jourispridans - sa trè rédjitris, é tenté di jousnatiralism.
== Nòt ké référans ==
sko82usjq1s06ym7mn8pjucbthu9n8u
Lèt (ékritir)
0
2175
19474
10339
2022-07-29T19:54:23Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19600
19474
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Vulgata_Alkuin_840_S2.jpg|thumb|Paj ké lètrin « H » di manouskri di Labib-a di Moutier-Grandval, ki ékri an miniskil karolenjyenn atè Sen-Martin di Tours bò'd 840.]]
'''Lèt'''-a sa roun dé sign grafik ki ka fòrmé oun lalfabé é ka sèrvi pou transkri roun lanng.
Sa mo ka provini di laten littera « karaktèr d'ékritir », don lorijin-an sa enkonnèt. Diksyonnèr étimolojik-a di lanng latin-an d'Ernout ké Meillet ka signalé oun posib provinans grèk oben roun anpren étrisk, « ipotèz enjényéz ké sédjwizant, mè pa rigourézman démontrab. »
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
9jz8h4ry5pz8b6n2dc8vm9qofaozxv9
Léonard de Vinci
0
2186
19661
18403
2022-07-29T20:13:28Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19681
19661
2022-07-29T20:13:48Z
Hasley
409
rv
wikitext
text/x-wiki
{{Moun
| non = Léonard de Vinci
| imaj = Leonardo self.jpg
| deskripsyon =
| dat di nèsans = 15 avril 1452 koté Vinci (Toskàn)
| dat di désè = 2 mè 1519 koté Amboise (Touraine)
| nasyonalité = Florenten
| profésyon = Syantifik, injéniò, invantò, anatomis, pentr, skiltè, architek, irbanis, botanis, mizisyen, poèt, filozòf é [[Markè-palò|ékriven]]
}}
'''Léonard de Vinci''', né koté Vinci (Toskàn) lou 15 avril 1452 é mouri koté Amboise (Touraine) lou 2 mè 1519, sa roun pent florenten é oun wonm di lèspri inivèrsèl, an menm tan oun artis, òrganizatò di spèktak ké lafèt-ya, syantifik, injényò, envantò, anatomis, pent, skiltò, architèk, irbanis, botanis, mizisyen, powèt, filozòf ké [[Markè-palò|ékriven]].
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Personalité]]
[[Katégori:Markè-palò]]
[[Katégori:Artis]]
ffzcau07l77aidkw27q0s5pv0df0xpy
Léta
0
2193
19647
18406
2022-07-29T20:10:19Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19669
19647
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
'''Léta''' ka posédé oun trip signifikasyon :
* sosyolojik ;
* òrganizasyonèl ;
* jouridik.
Asou plan sosyolojik-a, Léta sa roun ansanm di moun vivan asou roun téritwar détèrminé é soumèt à roun gouvèlman ki bay. Sa définiston ka roujwenn sa di pronmyé édisyon di diksyonnèr di Akadémi franséz-a di 1696 ki na défini Léta-a kou « gouvèlman-an di roun pèp vivan anba dominasyon-an di roun prens oben an répiblik », oben péyi-a li-menm, ki lé di Léta-a ki tandé « pou péyi-a menm ki sa anba roun tèl dominasyon ».
Di mannyè di wè òrganizasyonèl, a roun fòrm di òrganizasyon ki sosyété-a ka itilizé pou oryanté so kò ké jéré so kò. Léta-a ka dézigné égalman roun ansanm di moun ki ka asèpté di enpozé so kò roun lòrd.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
pz0u5reypebzejcf632ll29r6s6syok
Mannan
0
2225
19452
18414
2022-07-29T19:50:21Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19632
19452
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Escarbot|Escarbot]]
wikitext
text/x-wiki
{{Vil
| non = Mana
| imaj = Mana-1603.JPG
| blazon =
| drapo =
| péyi = [[Lagwiyann]] ([[Lafrans]])
| mèr = Georges Patient
| jantilé = Mannannen
| popilasyon = 9 916
| lannen = 2014
| dansité = 1,6
| altitid = Min. 0 m – Max. 636 m
| siperfisi = 6 332,6
}}
'''Mannan''' sa roun koumin fransé ki sitchwé atè [[Lagwiyann]].
== Jéyografi ==
[[Fiché:Map-Mana.svg|thumb|An rouj téritwè kouminal-a di Mannan.]]
Koumin-an ka trouvé so kò asou kontinan-an di Lanmérik di Sid. Lavil-a sa sitchwé annan Lwès gwiyannen-an òbò di flòv Mannan ki pa lwen di bouchou-a di Maronni. Koumin-an sa travèrsé pa Montangn-yan di Trinité-a ki ka atenn roun laltitid magsimal di 636 mèt. Annan nò-a di koumin-an ka trouvé so kò roun zonn kotché ki bòdé pa Loséyan Atlantik-a.
Di Mannan ki ka dépann égalman vilaj-a di Javouhey ki péplé ésansyèlman pa dé zabitan Monng ki ègzilé di Laos.
Koumin limitròf-ya ké Mannan sa à lès Irakoubo ké Sentéli, o sid Sayil épi à lwès-a Senloran.
== Tòponnimi ==
Koumin-an ka poté non-an di flòv Mannan ki ka pasé asou so téritwè.
== Listwè ==
Manman Javouhey té désidé, an 1826, di enplanté roun kouminoté di katib é di dévlopé sa lyé (sa sit té fika déja tchipé pa dé Anmérendjen) apré ki li tanté di établi so kò pli rot asou Mannan-an annan lyé-nonmen Nouvèl-Angoulenm.
Oun bangn pou fanm té louvri atè Mannan o xixe syèk, ka fronmen an koumansman di xxe.
Annan lannen-yan 1980, oun kouminoté di réfijyé Monng di Laos té enstalé à progsmité atè Javouhey, épi té akéyi annan lannen-yan 1990 dé Moun Provizwè Déplasé di Sirinanm(MPDS) anba patronnaj di HCR.
== Démografi ==
Lévolisyon-an di nonm di zabitan sa konnèt atravè rousansman-yan di popilasyon-an ki éfègtchwé annan koumin-an dipi 1961, pronmyé rousansman pòstéryò à départmantalizasyon-an di 1946. À pati di 2006, popilasyon légal-ya dé koumin sa pibliyé anniyèlman pa Insee-a. Rousansman-an ka roupozé dézòrmè asou roun kolèk di lenfòrmasyon anniyèl, ki ka konsèrnen sigsésivman tout téritwè kouminal-ya o kour di roun péryòd di senk lannen. Pou koumin-yan di mwen di 10 000 zabitan, roun ankèt di rousansman ki ka poté asou tout popilasyon-an fika réyalizé tout senk lannen-yan, popilasyon légal-ya dé lannen lentèrmédjèr ki fika kant à yé èstimen pa entèrpolasyon oben èstrapolasyon. Pou koumin-an, pronmyé rousansman ègzostif ki ka antré annan kad-a di nouvèl dispozitif té réyalizé an 2006.
== Kiltir ké patrimwenn ==
* Légliz Saint-Joseph sa klasé Monnouman istorik.
=== Patrimwenn anvironnmantal ===
* Rézèrv natirèl nasyonnal di Lanmannan.
* Rézèrv natirèl nasyonnal di Trinité-a.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
ekmw938kpjjckuhqlov69zuupzywc6h
Marco Polo
0
2228
19446
10706
2022-07-29T19:48:45Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Marco_Polo_Mosaic_from_Palazzo_Tursi.jpg|thumb|Mozayik di Marco Polo pa Salviati (1867), Gênes: Palè Grimaldi Doria-Tursi]]
'''NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.Marco Polo''', tchèkfwè aplé '''Marco Paolo''' oben '''Marco-Paolo''', (né 15 sèptanm 1254 atè Véniz é mouri 8 janvyé 1324 atè Véniz) sa roun marchan italyen, sélèb pou so vwayaj an Chin ki li ka rakonté annan oun liv entitilé ''Dévisman-an di monn'' oben ''Liv dé mèrvèy'' oben òkò ''Liv di Marco Polo''.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
cf9xut4gk383l8opgcn7j0484sb57c7
19610
19446
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Marco_Polo_Mosaic_from_Palazzo_Tursi.jpg|thumb|Mozayik di Marco Polo pa Salviati (1867), Gênes: Palè Grimaldi Doria-Tursi]]
'''Marco Polo''', tchèkfwè aplé '''Marco Paolo''' oben '''Marco-Paolo''', (né 15 sèptanm 1254 atè Véniz é mouri 8 janvyé 1324 atè Véniz) sa roun marchan italyen, sélèb pou so vwayaj an Chin ki li ka rakonté annan oun liv entitilé ''Dévisman-an di monn'' oben ''Liv dé mèrvèy'' oben òkò ''Liv di Marco Polo''.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
etsg51ki2grmi86pe0cjzek7z44p4ak
Maròk
0
2237
19456
19252
2022-07-29T19:51:08Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19636
19456
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Rafiki Eoax|Rafiki Eoax]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
| non gwiyanè = Rwéyonm di Maròk
| non lokal = المملكة المغربية (ar)<br/>ⵜⴰⴳⵍⴷⵉⵜ ⵏ ⵍⵎⵖⵔⵉⴱ (ber)
| drapo = Flag_of_Morocco.svg
| armwari = Coat_of_arms_of_Morocco.svg
| kart = Morocco WS-included (orthographic projection).svg
| lanng ofisyèl = Arab<br/>Amazig
| kapital = Rabat
| siperfisi total = 446 550 oben 710 850
| jantilé = Maroken
| popilasyon total = 36 069 242
| lannen = 2018
}}
'''Maròk''' (an arab : « المغرب », al-Maġrib ; an bèrbèr : « ⵍⵎⵖⵔⵉⴱ », l-Meġrib), oben dipi 1957, an fòrm lonng '''rwéyonm di Maròk''', ròtfwè '''Lanpir chérifyen''', sa roun Léta initèr réjyonnalizé ki sitchwé an [[Lafrik]] di Nò. So réjim politik sa roun monnarchi konstitisyonnèl. So kapital sa Rabat é so pli gran lavil Kazablanka.
Jéyografikman, li sa notanman karagtérizé pa tchèk zonn montangné oben dézèrtik é sa roun di sèl péy-ya — ké Lèspangn épo Lafrans — ki gangnen lariv asou lanmè Lanméditérannen di roun koté ké loséyan Atlantik di ròt-a. So popilasyon sa di 34 milyon di zabitan (rousansman di 2014) ké so sipèrfisi di 446 550 km2 (47,51 hab./km2), oben di 710 850 km2 an enkliyan Sahara ògsidantal-a — ègs-« Sahara èspangnòl », konsidéré kou roun téritwè ki pa otonnonm pa Lòrgannizasyon di Nasyonzini-ya — don li ka administré de facto anviron 80 % é ki li ka rouvandiké annan so totalité, tout kou Fron Polisario. So kiltir sa bèrbéro arab dipi plizyò syèk, é ka étann prensipalman sokò annan Magrèb ké bò sid-a di Lèspangn. Maroken-yan sa ésansyèlman di konfésyon mouzoulman.
== Listwè ==
=== Prélistwè ké protolistwè ===
Pronmyé tras-ya di roun prézans di onmonnidé asou téritwè maroken-yan ka daté di anviron 700 000 lannen. Di sa péryòd ki nonmen acheuléenne, nou té routrouvé roun sèrten nonm di zouti, notanman annan plenn-an di Chaouwiya é pli présizéman òbò laglonmérasyon kazablanké-a. Apa zoutiyaj-a, nou dékouvri roun sèrten nonm di fragman di moun notanman annan karyèr Thomas, bò'd Kazablanka (mandiboul, magsilyèr ké fragman krannyen d'Homo erectus).
==== Maròk endépandan (dipi 1956) ====
Maròk-a pran so lendépandans 2 mars 1956 é ka trouvé sokò konfronté dipi lò ké patché zanjé di lòrd politik, ékonnonmik ké sosyal (parachèvman di lentégrité téritoryal-a ké èstabilizasyon-an di sitchwasyon entéryò-a). An 1961, désè-a di Mohammed V, ki té dannyé soultan-an di Lanpir chérifyen ké pronmyé-a di rwè-a di Maròk modèrn (tit di rwè jouk sa-a di siltan an 1957), ka lésé tronn-an pou so tiboug Hassan II ki divèt roulévé dèlò roun ansanm di défi, konsolidé so pouvwè épi asiré laplas di Maròk annan kontègs mondjal-a di lagèr frèt-a é di dékòlonnizasyon-an.
== Jéyografi ==
=== Rélyèf ===
==== Montangn ====
[[Fiché:Tizi%27n%27Toubkal.jpg|thumb|Masif-a di Toubkal.]]
Montangn-yan ka tchipé pli di 2 tchè di téritwè maroken ké atenn tchèk rotò ki pa néglijab. Plizyò pik ka franchi bar-a di 4 000 m. Djebel Toubkal, pli rot pik di péy, ka kilminen jouk 4 167 m. Maròk-a ka ranfèrmen kat prensipal chenn di montangn : Rif bò Nò, Mwéyen Latlas bò Lès, Rot Latlas épi Antilatlas.
==== Plenn ====
[[Fiché:Djebel_Xhedar_Dar_Cayid_Tounsi2.jpg|thumb|Plenn di Doukkala-ya.]]
Sa plenn-yan gen souvan bidim étandou, ki ka étiré yékò di montangn-yan di Rif jouk Mwéyen Latlas. Basen-yan di Sebou(36 000 km2) sa konpozé di ba plato, di kour dilo, tchèk kolin ké plenn fèrtil ki ka pèrmèt kiltir-a di plizyò aliman. Annan plenn-an di Gharb, nou ka trouvé tchèk chan di bétrav soukriyè, douri, di kannsouk ké tabak. Sa plenn ka distengé sokò ké ròt-ya pa prézans-a di danbwa di Maâmora koté nou ka fè lèsplwatasyon-an di chenn lyèj ké lékaliptis.
== Kiltir ==
Menm si gran majorité-a di so popilasyon sa mouzoulman ké roun fon étnik bèrbèr ki ka prédonminen, Maròk-a ki lé sokò roun péy miltikiltirèl di pa so kontak miltip é plizoumwen enpòrtan pannan tout so listwè, notanman ké Fénisyen, Ronmen, Bizanten, Vikinng, Arab, Potidjé, Otonman, Afriken sibsaaryen, Èspangnòl ké Fransé.
Léta sivil maroken-an pa ka otorizé rounlo prénon ki dé paran maroken ka swété bay yé tiboug pou tchèk rézon di « riptir ké lidantité maroken-an ». Alò ki sa mizou ki té ka konsèrnen sirtou prénon bèrbèr-ya, li « sa di pizanpi élarji pou lapélasyon-yan di lorijin arab, ki lyannen ké lislanm oben pafwè ki enspiré di sélébrité-ya di sinéma. »
== Kòd ==
Maròk gen pou kòd :
* CN, soulon lis-a di préfigs OACI di limatrikilasyon di laéronnèf ;
* GM, soulon lis-a di kòd OACI di laéropò ;
* MA, soulon nòrm-an ISO 3166-1 (lis di kòd péy), kòd alpha-2 ;
* MA, soulon lis-a di kòd entèrnasyonnal di plak minéralojik ;
* MAR, soulon nòrm-an ISO 3166-1 (lis di kòd péy), kòd alpha-3 ;
* MAR, soulon lis-a di kòd péy di CIO ;
* MAR, soulon lis-a di kòd péy ki itilizé pa OTAN-an, kòd alpha-3 ;
* MO, soulon lis-a di kòd péy ki itilizé pa OTAN-an, kòd alpha-2.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
qpf9aajrg612h2a3i6o8tz8cn8cklfp
Matyèr plastik
0
2244
19643
10782
2022-07-29T20:09:26Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19676
19643
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
Oun '''matchè plastik''' oben an langaj kouran oun '''plastik''', sa roun mélanj ki ka kontni oun matchè di baz (oun polimèr) ki sa sisèptib di fika moulé, fasonnen, an jénéral à cho é anba présyon, afen di kondjwi à roun sémi-prodjwi oben à roun lòbjè.
Mo-a « plastik » ka dérivé di laten plasticus, li-menm isou di grèk ansyen πλαστικός(plastikós, « rélatif o modlaj »), ka dérivé di vèrb πλάσσειν (plássein, « moulé, fòrmé ») don ka dérivé osi mo plasma-a.
Matchè plastik-ya ka kouvri roun gam trè étandou si matéryèl polimèr sentétik oben artifisyèl. Nou pouvé òbsèrvé jòdla asou roun menm matéryo dé propriyété ki té janmè oparanvan réyini, pa lègzanp transparans-a é rézistans-a o chòk.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
fqxe5rdjs1cx1u1gy0lwmv2lv4iipu9
Min (jizman)
0
2258
19445
10853
2022-07-29T19:48:35Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Skidoo 01.jpg|thumb|upright=2|Ansyenn min di lò di Skidoo, andan Valé di Lanmò an Californi.]]
Oun '''NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.min''' sa roun jisman èsplwaté di matéryèl (pa lègzanp di lò, di charbon, di kwiv, di djanman, di fer, di disèl, d'uranium, etc.).
Li pouvé fika à syèk ouvè oben soutérenn. Annan lannen-yan 1980, anviron 20 milyar di tonn di matéryèl té ègstrè anniyèlman dé sèl min à syèl ouvè annan monn-an don pli di lanmotché-a dé minré alò ki pli di sis milyar di tonn di charbon, 1,6 milyar di tonn di minré di fer, 190 milyon di tonn di minré d'aluminium sa prézimé ègstrè di anba-sòl pa dé galri ké pwi o koumansman di xxie syèk.
Distenksyon-an ant min ké karyèr ka tchenbé à lanatir-a di materyo ki ègstrè (èstratéjik oben présyé pou min-an, di mwenn valò pou karyèr-a) ; an Frans, a kod minyé-a ki ka défini sa.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
agj6e7mjvbowso81l1h3jbxzehfmzag
19624
19445
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Skidoo 01.jpg|thumb|upright=2|Ansyenn min di lò di Skidoo, andan Valé di Lanmò an Californi.]]
Oun '''min''' sa roun jisman èsplwaté di matéryèl (pa lègzanp di lò, di charbon, di kwiv, di djanman, di fer, di disèl, d'uranium, etc.).
Li pouvé fika à syèk ouvè oben soutérenn. Annan lannen-yan 1980, anviron 20 milyar di tonn di matéryèl té ègstrè anniyèlman dé sèl min à syèl ouvè annan monn-an don pli di lanmotché-a dé minré alò ki pli di sis milyar di tonn di charbon, 1,6 milyar di tonn di minré di fer, 190 milyon di tonn di minré d'aluminium sa prézimé ègstrè di anba-sòl pa dé galri ké pwi o koumansman di xxie syèk.
Distenksyon-an ant min ké karyèr ka tchenbé à lanatir-a di materyo ki ègstrè (èstratéjik oben présyé pou min-an, di mwenn valò pou karyèr-a) ; an Frans, a kod minyé-a ki ka défini sa.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
6rmgzqklenzvs7wglqbhi9at70ey92v
Nelson Mandela
0
2329
19512
11164
2022-07-29T20:03:20Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19602
19512
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Nelson_Mandela,_2000_(5)_(cropped).jpg|thumb|Nelson Mandela an 2000.]]
'''Nelson Rolihlahla Mandela''' (prounonsé an xhosa [ xoˈliːɬaɬa manˈdeːla]), don non di klan tribal sa « Madiba », né 18 jwiyé 1918 atè Mvezo (provens di Kap) é mouri 5 désanm 2013 atè Johannesburg (Gauteng), sa roun wonm di Léta sid-afriken ; li té roun dé dirijan istorik di lalit-a kont sistenm politik enstitisyonèl di ségrégasyon rasyal (apartheid) anvan di divini prézidan di Répiblik d'Afrik di Sid di 1994 à 1999, à laswit dé pronmyé élèksyon nasyonal ki pa ségrégasyonis di listwè-a di péyi.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Personalité]]
lmcskdav2pcdqypjploecnoq3o5vh12
Nikaragwa
0
2336
19457
11198
2022-07-29T19:51:18Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19634
19457
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Nikaragwa
|non lokal = República de Nicaragua (es)
|drapo = Flag_of_Nicaragua.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Nicaragua.svg
|kart = Nicaragua_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[Èspangnòl]]
|kapital = [[Managua]]
|siperfisi total = 129 494
|jantilé = Nikaragwayen
|popilasyon total = 6 167 237
|lannen = [[2015]]
}}
'''Nikaragwa''', an form long '''Répiblik di Nikaragwa''', an espagnol República de Nicaragua, sa roun péyi di Amérik santral.
4fkbtccxprpyhifb0w7vtn2i0slt7jg
Oksijèn
0
2364
19656
18425
2022-07-29T20:12:15Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19673
19656
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Liquid_oxygen_in_a_beaker_4.jpg|thumb|Òksijenn ki likid annan oun béché.]]
'''Òksijenn'''-an sa éléman chimik di niméro atomik 8, di senbòl O. A tèt di lafil di group dé chalkojenn, souvan aplé group di òksijenn-an. Dékouvri endépandaman an 1772 pa Swédwa Carl Wilhelm Scheele koté Uppsala é an 1774 pa britanik Joseph Priestley an Wiltshire, òksijenn-an té nonmen ensi an 1777 pa Antoine Lavoisier atè Pari à partir di grèk ansyen ὀξύς / oxys (« égi », ki lé di isi « asid »), é γενής / genês (« jénératò »).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
qrb2g51yv5gxcrpvzwnlen8xpeg5lo3
Ontoloji (filozofi)
0
2370
19435
11339
2022-07-29T19:46:46Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
'''OntoNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.loji'''-a annan so sans pli jénéral-a ka entérojé so kò asou signifikasyon-an di mo « fika ». « Kisa ki sa fika-a ? », konsidéré kou késyon inogiral, ki lé di pronmyèr annan tan-an ké annan pronmyèr annan lòd di konésans-a, sa sala dé pronmyé pansò di Lagrès antik-a, tèl Parménide ké Platon. Li ka débòrdé trè larjman strik kad-a di métafizik-a ki, né koté Aristote, ki ka étidjé diférant modalité-ya é propriyété di fika-a (ka pozé déjà pli di problenm answé), ké kisa nou gen tandans à konfonn-li. A pou distengé ontoloji-a antan ki tèl di ousyoloji-a, lakèl sa syans-a di fika-a ki té tandé antan ki lésans.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
[[Katégori:Métafizik]]
0ktfpax3gf5ad0ckir7m4fna272lyvv
19637
19435
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Ontoloji'''-a annan so sans pli jénéral-a ka entérojé so kò asou signifikasyon-an di mo « fika ». « Kisa ki sa fika-a ? », konsidéré kou késyon inogiral, ki lé di pronmyèr annan tan-an ké annan pronmyèr annan lòd di konésans-a, sa sala dé pronmyé pansò di Lagrès antik-a, tèl Parménide ké Platon. Li ka débòrdé trè larjman strik kad-a di métafizik-a ki, né koté Aristote, ki ka étidjé diférant modalité-ya é propriyété di fika-a (ka pozé déjà pli di problenm answé), ké kisa nou gen tandans à konfonn-li. A pou distengé ontoloji-a antan ki tèl di ousyoloji-a, lakèl sa syans-a di fika-a ki té tandé antan ki lésans.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
[[Katégori:Métafizik]]
eda1nzzcmi6ocbedn0gehe1hi3508ec
Organizasyon mondyal di santé
0
2379
19501
11374
2022-07-29T20:00:36Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19581
19501
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Òrganizasyon mondjal di santé'''-a (OMS), sa roun enstitisyon ki èspésyalizé di Òrganizasyon-an dé Nasyon ini (ONI) pou santé piblik-a ki kréyé an 1948. Li ka dépann dirèkman di Konsèy ékonomik ké sosyal dé Nasyon ini ké so syèj ki ka sitchwé so kò atè Jénèv an Swis, asou komin-an di Pregny-Chambésy.
Soulon so konstitisyonè, OMS-a gen pou lòbjèktif di mennen tout pèp di monn o nivo di santé pli élvé posib, santé-a sa défini annan sa menm dokiman kou roun « léta di konplè byen-fika fizik, mantal ké sosyal é pa ka konsisté rounso an oun absans di maladi oben d'enfirmité ».
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
c7bugfjtunk0dvxpji0jhglysmw13sr
Pakistan
0
2390
19439
19256
2022-07-29T19:47:25Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.Répiblik islamik di Pakistan
|non lokal = اسلامی جمہوریۂ پاکستان (ur)<br/>Islāmī Jumhūrīah Pākistān (ur)<br/>Islamic Republic of Pakistan (en)
|drapo = Flag of Pakistan.svg
|armwari = Coat of arms of Pakistan.svg
|kart = Pakistan (orthographic projection).svg
|lanng ofisyèl = ourdou<br/>anglè (tanporèrman)
|kapital = Islamabad
|siperfisi total = 796 096
|jantilé = Pakistanè(z)
|popilasyon total = 197 945 131
|lannen = 2017
}}
'''Pakistan'''-an, an fòrm lonng '''Répiblik islamik di Pakistan''' (an ourdou Pākistān, پاکِستان é Islāmī Jumhūrīyah Pākistān, اسلامی جمہوریۂ پاکستان), sa roun répiblik islamik di anba-kontinan endjen antouré pa Iran-an, Afghanistan-an, Lachin-an, Enn-an ké lanmè-a d'Arabi. Fondé 14 out 1947 o tèrm di partisyon-an di Anpir dé Enn anba fòrm-an di roun Léta ki konstitchwé di Dé parti jéyografikman séparé pa prè di 1 600 km di téritwar endjen, Pakistan-an ka trouvé so kò rédjwi o tèrm di Lagèr d'endépandans di Bangladesh (1971) à so parti ògsidantal.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Azi]]
mqqhxphv7sg4e9tgw2698xzvpk2mclj
19635
19439
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Minorax|Minorax]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik islamik di Pakistan
|non lokal = اسلامی جمہوریۂ پاکستان (ur)<br/>Islāmī Jumhūrīah Pākistān (ur)<br/>Islamic Republic of Pakistan (en)
|drapo = Flag of Pakistan.svg
|armwari = Coat of arms of Pakistan.svg
|kart = Pakistan (orthographic projection).svg
|lanng ofisyèl = ourdou<br/>anglè (tanporèrman)
|kapital = Islamabad
|siperfisi total = 796 096
|jantilé = Pakistanè(z)
|popilasyon total = 197 945 131
|lannen = 2017
}}
'''Pakistan'''-an, an fòrm lonng '''Répiblik islamik di Pakistan''' (an ourdou Pākistān, پاکِستان é Islāmī Jumhūrīyah Pākistān, اسلامی جمہوریۂ پاکستان), sa roun répiblik islamik di anba-kontinan endjen antouré pa Iran-an, Afghanistan-an, Lachin-an, Enn-an ké lanmè-a d'Arabi. Fondé 14 out 1947 o tèrm di partisyon-an di Anpir dé Enn anba fòrm-an di roun Léta ki konstitchwé di Dé parti jéyografikman séparé pa prè di 1 600 km di téritwar endjen, Pakistan-an ka trouvé so kò rédjwi o tèrm di Lagèr d'endépandans di Bangladesh (1971) à so parti ògsidantal.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Azi]]
2a1my0ji2gl6k24lb789d9412k3vj6j
Pari
0
2403
19655
11553
2022-07-29T20:12:03Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19660
19655
2022-07-29T20:13:25Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Vil
| non = Pari
| imaj = Flag of Paris with coat of arms.svg
| blazon = Grandes Armes de Paris.svg
| drapo = Paris - Eiffelturm und Marsfeld2.jpg
| péyi = [[Lafrans]]
| mèr = Anne Hidalgo
| jantilé = Parizyen
| popilasyon = 12 475 808
| lannen = 2014
| dansité = 21 067
| altitid = Min. 28 m – Mags. 131
| siperfisi = 105,40
}}
'''Pari''' sa kapital-a di [[Lafrans]]. Li sa sitchwé annan tchò di roun vas basen sédimantè o sòl fèrtil é o klima tanpéré, basen parizyen-an, asou roun bouk di Lasenn, ant konfliyan-yan di sala-a ké Marn é Oise. So zabitan sa aplé Parizyen-yan. Pari sa égalman chèf-lyé di réjyon Zilé-di-Lafrans ké linik koumin fransé-a ki sa an menm tan oun départman. Koumin santral di métropòl-a di Gran Pari, kréyé an 2016, li sa divizé an arondisman, kou lavil-ya di Lyon é di Marséy, o nonm di ven. Léta-a ka dispozé di prérogativ ki ègzèrsé pa lapolis di Pari.
Lavil-a ki sa pi péplé-a di Lafrans, li sa katriyenm parmi lè irben éropéyen-yan dèyè Mòskou, Istanbul ké Lonn é 29e pli péplé di monn. Pari ka konté 2,21 milyon di zabitan o 1é janvyé 2015. Laglomérasyon parizyen-an larjman dévlopé so kò o kour di xxe siècle, ka rasanblé 10,71 millions d'habitants o 1é janvyé 2015, ké so lè irben (laglomérasyon-an ké kouronn périirben-an) té ka konté 12,53 milyon di zabitan.
Senbòl di kiltir fransé-a, i ka abrité patché monnouman, lavil-a, ki sirnonmen Lavil Limyè-a, ka atiré an 2017 bò'd 34 milyon di vizitò sa ki ka fè di li roun dé kapital ki pli vizité-ya o monn. Pari ka tchipé égalman roun lapals ki prépondéran annan monn-an di lanmòd-a, di ligs é di rot gastronnonmi-a. Kapital fransé-a sa jimélé rounso ké rounòt lavil, Ronm, sa ki valab annan ròt sans-a, ké sa slogan : « Sèl Pari sa dign di Ronm, sèl Ronm sa dign di Pari ». Pari ké fika, parayò, an 2024 dézyenm lavil-a ké Lonn ki akéyi trwè fwè Jé olenpik-ya apré sa-ya di 1900 ké sa-ya di 1924.
== Jéyografi ==
=== Topografi ===
[[Fiché:Point_z%C3%A9ro_des_routes_de_France,_March_2013.jpg|thumb|Pwen zéro dé larout di Lafrans, divan katédral Notre-Dame di Pari.]]
O milyé di Basen parizyen-an, Dé zilé asou Lasenn-an ka konstitchwé tchò istorik-a di Pari : zilé Saint-Louis, ki pli à lès-a ké zilé di Sité-a, ki pli à lwès-a. Lavil-a ka étann so kò di tout koté di flòv, asou roun sipèrfisi anviron Dé fwè sipéryò o nò, asou lariv drèt-a, à sa-a di sid, asou lariv goch-a.
Sipèrfisi-a di lavil-a di Pari sa di 105,40 km2 (113e ran dé koumin di Lafrans métropoliten). So périmèt an lonjan boulva périférik-a sa di 35 km, so londjò lès-lwès di 18 km, é sa-a nò-sid di 9,5 km.
So linité irben ka étann so kò asou 2 845 km2 é ka rasanblé 10 659 489 zabitan an 2014, ki réparti annan 412 koumin di Zilé-di-Lafrans.
Pwen zéro-a dé larout di Lafrans sa matéryalizé pa roun dal ki sitchwé divan Notre-Dame di Pari.
[[Fiché:Paris_Night.jpg|thumb|Wè asou Pari, o krépiskil, dipi tou Montparnasse.]]
=== Lidrografi ===
Lasenn-an ka travèrsé lavil an fòrman roun lark di sèrk, ki ka rantré pa sid-lès pou an soti o sid-lwès. Pli di trant pon ka pèrmèt di franchi flòv-a.
[[Fiché:Pont_des_Arts,_Paris.jpg|thumb|Pon dé Lar ké pon Nòv, Dé di pli sélèb pon-yan di Pari.]]
Lavil-a sa égalman travèrsé pa Labyèv, jòdla antchèrman soutéren, ki ka rivé di sid, é pa kannal Saint-Martin(4,5 kilomèt), inogiré an 1825. U ka konstitchwé parti tèrminal-a di kannal di l'Ourcq(108 kilomèt) é di kannal Saint-Denis(6,6 kilomèt), louvri an 1821, ki ka pèrmèt di roujwenn Lasenn-an an aval an évitan travèrsé-a di lavil-a. Li ka alimanté basen-an di Villette, ka pasé an soutéren anba boulva Jules-Ferry ké Richard-Lenoir épi laplas-a di Bastille, ka travèrsé dégra-a di l'Arsenal é ka roujwenn Lasenn-an an anmon di zilé Saint-Louis.
Ròt kour dilo ka travèrsé oben té ka travèrsé Pari, don rwiso di Bak, Labyèv-a, ru des Orgueilleux, kanna di l'Ourcq, la darse di fon di Rouvray, rwiso di Gravelle, rwiso di Montreuil— égalman aplé di la Pissotte —, rwiso di Saint-Germain, kannal Saint-Martin.
Lavil-a té marké pa rounlo linondasyon, don pli enpòrtan-yan anvan xxe syèk sa sa-ya di 583, 842, 1206, 1280, 1325, 1407, 1499, 1616, 1658, 1663, 1719, 1733, 1740, 1764, 1799, 1802, 1836, 1844 ké 1876. Pou péryòd résan-yan, pli enpòrtan-yan sa sa-ya di 1910, 1924, 1955, 1982 ké 2016.
=== Jéyoloji ké rélyèf ===
Basen parizyen-an, ki konstitchwé i té gen 41 milyon di lannen, ka fòrmen roun gran ansanm di kouch sédimantè sigsésiv. A roun basen maren épikontinantal ki ka roupozé asou dé masif ki ka daté di paléyozoyk, Vosges, Masif santral-a ké Masif armoriken-an. Ké fòrmasyon-an dé Zalp, basen-an ka roufronmen so kò mé ka rété ouvè bò'd Lanmanch-a ké loséyan Atlantik-a, préfigiran fitir basen flivyal-ya di Lalwè-a é di Lasenn-an. An finisman-an di l'Oligocène, Basen parizyen-an ka divini kontinantal.
== Toponnimi ==
Non-an di sité-a sa atèsté pou pronmyé fwè-a pa Jules César, o milyé di ie syèk anv. J.-K., annan Lagèr dé Gol, anba fòrm Lutecia oben Lutetia (soulon mannouskri-ya). Nou ka trouvé answit Lutetia apud Parisios o ive siècle (Parisios ki sa à lakizatif pliryèl-a) ; épi Parisios [usque] an 400 - 410, é anfen Pari, atèsté dipi 887.
Mo Pari-a sa isou di non di pèp golwè dé Parisi (o datif lokatif pliryèl : Parisiis), don Pari té kapital-a à lépòk galo-romen.
Parisi-ya té bay yé non à Pari, ensi ki o péy di Parisis (atchwèlman « péy di Lafrans »), ki ka sibzisté annan Villeparisis, Cormeilles-en-Parisis, Fontenay-en-Parisis. Nou té ka trouvé égalman dé golwè an Langlétè, annan atchwèl Yorkshire di Lès-a.
== Listwè ==
=== Prélistwè ké Lantikité ===
[[Fiché:Thermes-de-Cluny-caldarium.jpg|thumb|Kaldaryonm dé Thermes de Cluny.]]
Roun labita pèrmannan sa atèsté annan limit-ya di atchwèl Pari à partir di péryòd chaséyen (ant 4 000 ké 3 800 anvan nou lè) o vilaj di Bercy ; rès-ya di trwè piròg néyolitik jòdla vizib o mizé Carnavalet té ensi routrouvé asou lariv goch-a di roun ansyen bra di Lasenn-an annan 12e arondisman, koté prézans-a di moun toujou kontinwé douran Néyolitik-a.
=== Mwayen Laj ===
An 508, apré ki li té konki majò parti-a di Lagol-a, Klovis ka fè di Pari so kapital. Li ka établit so rézidans prensipal (Palé dé Thermes), é ka fè konstrwi plizyò lédifis rélijyé, don bazilik dé Saints-Apôtres, koté li sa antéré ; ròl-a di sité-a divèt soupannan fika rélativizé, annan mizou-a koté i pa ka ègzisté alò di ladministrasyon rwayal. Toupannan vie ké viie syèk, Pari ka gardé roun enpòrtans partikilyé, menm si divizyon-yan di rwéyonm di Klovis ant so léritché-ya ka limité so réyonnman. Childebert Ie ka fè ensi konstrwi pli gran katédral-a di Lagol-a (katédral Saint-Étienne), tandi ki Childéric II ka fè rénové larenn galo-ronmen-yan. Douran sa péryòd, rouvitalizé pa fondasyon monnastik-ya ké so fongsyon di kapital, lavil-a ka koumansé probabman à étann so kò asou lariv drèt-a, alò ki lariv goch-a sa réyotchipé.
[[Fiché:Palais_de_la_Cite.jpg|thumb|Rouprézantasyon di palè di Sité-a annan Tré Très Rich Lèr-ya di douk di Berry.]]
=== Révolisyon fransé-a ké Lanpir ===
[[Fiché:Prise_de_la_Bastille.jpg|thumb|Lakwarèl di Jean-Pierre Houël ki ka rouprézanté Priz di Basti-a 14 jwiyé 1789-a.]]
Révolisyon fransé-a ka koumansé atè Versailles pa konvokasyon-an dé Léta jénéral épi Sèrman-an di Jé di ponm. Mé Parizyen-yan, ki atenn pa kriz ékonnonmik-a (pri dipen), sansibilizé o problenm politik pa filozofi dé Limyè é gen roun rankò kont pouvwè rwayal-a ki anbondonnen lavil-a dipi pli di roun syèk, ka bay li roun nouvèl loryantasyon.
=== Di Bèl Lépòk-a à Ségon Lagèr mondjal-a ===
[[Fiché:Tour_Eiffel_3b40739.jpg|thumb|Tour Eiffel-a pannan lèspozisyon inivèrsèl-a di 1889.]]
Pannan Bèl Lépòk, lègspansyon ékonnonmik di Pari sa enpòrtan ; an 1913 lavil-a ka posédé san mil antrépriz ki ka anplwayé roun milyon di ouvriyé. Ant 1900 ké 1913, 175 sinéma sa kréyé atè Pari, rounlo gran magazen ka wè jou-a é ka kontribiyé o réyonnman di lavil limyè-a. Lyé di tout èspékilasyon, Pari ka divini osi dézyenm laplas finansyé entèrnasyonnal-a près à égalité ké Lonn.
=== Pari kontanporen-an ===
[[Fiché:Paris_-_20150801_16h07_(10628).jpg|thumb|Wè di nò-lwès di Pari, dipi trwézyenm létaj di tour Eiffel-a.]]
An 1956, Pari ka lyannen so kò ké Ronm pa roun jimélaj privilégié, senbòl fò annan roun dinanmik jéyografik pli larj di rékonsilyasyon é di koopérasyon apré Ségon Lagèr mondjal-a.
Dipi 2015, Lafrans ka sibi roun vag di atanta téroris islanmis san présédan. Lavil-a di Pari sa égalman touché an janvyé 2015 ké tiri-a kont Charlie Hebdo ké priz-a di lotaj di l'Hyper Casher ki fè 17 vigtim. À laswit-a di sa trajik lévennman, oun manifèstasyon répibliken istorik ka déroulé so kò 11 janvyé 2015 ki ka réyini pli di trwè milyon di moun é bò'd 50 chèf di Léta, pou défann libèrté-a di lèsprésyon é ka randé lonmaj o vigtim di térorism.
== Kiltir lokal ké patrimwann ==
=== Monnouman ké lyé touristik ===
[[Fiché:Notre-Dame_de_Paris-France.JPG|thumb|Katédral Notre-Dame.]]
Pari ka konté pli di 1 800 imòb ki klasé oben enskri à lenvantè dé monnouman istorik, don bò di san lyé di kilt. Monnouman-yan ki pli sélèb-ya di Pari ka daté di lépòk varyé. Yé ka trouvé yé kò souvan annan sant-a é asou lariv-ya di Lasenn-an. Kè-ya di Lasenn di Pon di Sully o Pon di Bir-Hakeim ka konstitchwé roun dé pli bèl péyzaj flivyal irben-yan é sa dayò klasé à lenvantè-a di patrimwann mondjal di UNESCO-a. Nou ka trouvé notanman, di lès an lwès : Notre-Dame, Louv-a, les Invalides, pon Alexandre-III, Gran Palè, mizé di kè Branly, Tour Eiffel-a ké Trokadéro. Plis à lès, di enpòrtan lédifis kontanporen té fika konstrwi (ministèr dé Finans, sit François Mitterrand di bibliyotèk nasyonnal-a di Lafrans, etc.).
=== Patrimwann kilt ===
Pari sa roun sant kiltirèl di pronmyé plan. Dèstinasyon touristik ki vizité chak lannen pa tchèk vennsis milyon di touris étranjé, Pari intra-muros ka dispozé notanman di 143 mizé pèrmannan é di kat-ven lyé di lèspozisyon tanporèr, swé 223 o total, tèl Louv-a oben Gran Palè-a, ké dé sit ésèpsyonnèl, kou Chan-Lélizé oben tour Eiffel-a. Kapital mondjal-a dé salon ké konférans (5 % di agtivité mondjal de kongré asou bò'd 600 000 mèt karé), di lanmòd-a, di ligs, di gastronnonmi-a é di lanmou ronmantik, Pari ka propozé égalman roun chwè enpòrtan an matchè di èspègtak, téyat oben lopéra notanman, é ka prézanté pou roun piblik partikilyèrman sinéfil roun chwè san égal di flim an provnans di monn antché.
=== Kafé, réstoran ké brasri ===
[[Fiché:Caf%C3%A9_de_Flore.jpg|thumb|Kafé di Flore, sélèb kafé parizyen, atè Saint-Germain-des-Prés.]]
[[Fiché:Lesdeuxmagots.jpg|thumb|Kafé Les Deux Magots, rounòt kafé parizyen sélèb di Saint-Germain-des-Prés.]]
Kafé-ya sa rapidman divini roun parti entégran di kiltir fransé-a di pa yé laspè, an partikilyé à partir di louvriti-a di kafé di Réjans-a o Palè-Rwayal an 1681 épi, lwit lannen plita, di kafé Procope asou lariv goch-a. Kafé-ya annan jarden-yan di Palè-Rwayal sa divini partikilyèrman popilèr o kour di xviiie syèk é pouvé fika konsidéré kou pronmyé « téras di kafé » atè Pari. Sala-ya pa té konnèt di lègspansyon jouk sa ki trotwè-ya ké boulva-ya koumansé aparèt o milyé di xixe syèk. À Révolisyon-an, tchwizinyé-ya dé prens é dé nòb ka kréyé konsèp-a di rèstoran.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Lafrans]]
60c54lh66suhld5dcnbyc6on0of3zay
Paul de Tarse
0
2409
19650
11577
2022-07-29T20:10:58Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19675
19650
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Napoli._Chiesa_dei_Santi_Severino_e_Sossio._San_Paolo._041.jpg|thumb|Èstati di sen Paul annan Légliz-a Santi Severino e Sossio atè Naples.]]
'''Paul de Tarse''' oben '''sen Paul''', ka poté osi non jwif-a di Saul ki ka prounonsé so kò « Shaoul » ([ʃaul]) (né probabman atè Tarse an Cilicie o koumansman di ier syèk é mouri bò'd 67 - 68 atè Rome), sa roun apot Jézi-Kris, tout an fézan pa parti dé « Douz ». Li sa sitwayen romen di nésans é jwif farizyen. Nouvèl Testaman-an ka prézanté li kou roun pèrsékitò dé disip di Jézi jouk so kontré mitik ké Kris-a, bò'd 32-36, mè réyalité di so pèrsékisyon ka fè déba annan istoriografi modèrn-an, tou kou anplwa-a di tèrm di « konvèrsyon » à so propo.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Personalité]]
3h6evwiowwmd0vekuy7w10dnoggijek
Plan (matématik)
0
2417
19441
11606
2022-07-29T19:47:50Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Plane.png|thumb|Oun plan andan roun lèspas éklidjen ké trwa dimansyon.]]
An matématik, roun '''NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.plan''' sa roun lòbjè à Dé dimansyon. Entchwitivman, li pouvé fika vizwalizé kou roun féy d'épésò nil ki ka étann so kò à enfini-a. Ésansyèl-a di travay fondamantal an jéyométri é an trigonométri ka éfèktchwé so kò an Dé dimansyon kidonk annan roun plan.
== Définisyon ==
=== Définisyon aksyomatik ===
An jéyométri klasik, définisyon-an di roun plan sa aksyomatik é ka vizé à idéyalizé rouprézantasyon fizik di sirfas plann (tab, tablo, féy...). Nou ka trouvé roun définisyon aksyomatik di plan koté Éklid, bò'd 300 lan anvan Jézi-Kris, ki ka défini roun sirfas kou « sa ki gen longò é larjò rounso » é présiz alò annan so définisyon 7:
À finisman-an di xixe syèk, aprè dékouvèrt-a dé jéyométri ki pa éklidjenn, roun mouvman ka désiné so kò pou aksyomatizé òkò davantaj jéyométri-a an sasé à vidé li di so kontni ontolojik.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
23vbxrascq028gxhvprlo6w3vedzx2o
19611
19441
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Plane.png|thumb|Oun plan andan roun lèspas éklidjen ké trwa dimansyon.]]
An matématik, roun '''plan''' sa roun lòbjè à Dé dimansyon. Entchwitivman, li pouvé fika vizwalizé kou roun féy d'épésò nil ki ka étann so kò à enfini-a. Ésansyèl-a di travay fondamantal an jéyométri é an trigonométri ka éfèktchwé so kò an Dé dimansyon kidonk annan roun plan.
== Définisyon ==
=== Définisyon aksyomatik ===
An jéyométri klasik, définisyon-an di roun plan sa aksyomatik é ka vizé à idéyalizé rouprézantasyon fizik di sirfas plann (tab, tablo, féy...). Nou ka trouvé roun définisyon aksyomatik di plan koté Éklid, bò'd 300 lan anvan Jézi-Kris, ki ka défini roun sirfas kou « sa ki gen longò é larjò rounso » é présiz alò annan so définisyon 7:
À finisman-an di xixe syèk, aprè dékouvèrt-a dé jéyométri ki pa éklidjenn, roun mouvman ka désiné so kò pou aksyomatizé òkò davantaj jéyométri-a an sasé à vidé li di so kontni ontolojik.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
42ymxp6r3zhuxklzqp7rjs1ht8v4d71
Polisyon
0
2426
19486
11647
2022-07-29T19:56:40Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19547
19486
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Polisyon'''-an sa dégradasyon-an di roun ékosistenm pa entrodiksyon-an, ki jénéralman di moun, di sibstans oben di radjasyon altéran di mannyè plis oben mwen enpòrtant di sa ékosistenm. Pa ègstansyon, mo-a ka dézigné osi pafwè konsékans-ya di fénomenm jéyolojik kou roun éripsyon vòlkanik.
Polisyon-an gen dé léfè enpòrtan asou santé-a ké byosfè-a, kou an témwagn èspozisyon-an o poliyan ké réchofman klimatik-a ki ka transformé klima-a di Latè-a ké so ékosistenm, an antrénan aparisyon-an di maladi enkonnèt jouk alò andan sèrtenn zonn jéyografik, dé migrasyon di sèrtenn lèspès, é menm yé èstenksyon si yé pa pouvé adapté yé kò à yé nouvèl anvironnman byofizik.
[[Fiché:Liège Cockerill Luc Viatour.jpg|thumb|right|250px|Lafimen endistriyèl jénéralman charjé di rézidi di konbistyon.]]
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
8z59bi0o1f8jc0i17b36apk5ha58gtx
Pwèl (chofaj)
0
2457
19459
11798
2022-07-29T19:51:38Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19584
19459
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Pwèl'''-a sa roun aparèy di chofaj ridimantèr. Pli souvan-an, li ka chofé dirèkman lyé-a koté i trouvé so kò. Li sa ridimantèr annan sans-a ki li ki pa ka konpòrté di sirkwi kalopòrtò (sirkwi di dépò tèrmik) sof èsépsyon. A pwen prensip-a ki ka distengé li di roun chodjè. Li ka propajé so chalò pa konvèksyon é pa réyonnman dirèkman à partir di li-menm.
Prensip tèknik-ya di konbistchon ké pwèl-ya sa aparèt pa dékouvèrt-a di pèrtinans-a dé konbistchon anfèrmé (konbistchon annan roun ansent) ki konjigé à métriz-a di tiraj natirèl. Kongrol-a di tiraj ka pèrmèt di métrizé alimantasyon-an di lè ké évakiyasyon-an dé lafimen (kannalizasyon vèrtikal di lafimen-an : Chéminé).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
p0dfkia8u14071ze8uu44cfzj7lw7hz
19703
19584
2022-07-29T20:57:54Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
'''PwThis IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blockedèl'''-a sa roun aparèy di chofaj ridimantèr. Pli souvan-an, li ka chofé dirèkman lyé-a koté i trouvé so kò. Li sa ridimantèr annan sans-a ki li ki pa ka konpòrté di sirkwi kalopòrtò (sirkwi di dépò tèrmik) sof èsépsyon. A pwen prensip-a ki ka distengé li di roun chodjè. Li ka propajé so chalò pa konvèksyon é pa réyonnman dirèkman à partir di li-menm.
Prensip tèknik-ya di konbistchon ké pwèl-ya sa aparèt pa dékouvèrt-a di pèrtinans-a dé konbistchon anfèrmé (konbistchon annan roun ansent) ki konjigé à métriz-a di tiraj natirèl. Kongrol-a di tiraj ka pèrmèt di métrizé alimantasyon-an di lè ké évakiyasyon-an dé lafimen (kannalizasyon vèrtikal di lafimen-an : Chéminé).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
bkj5je1b3mb3h2bki3obevqjru5mtbq
19704
19703
2022-07-29T20:58:29Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Drummingman|Drummingman]]
wikitext
text/x-wiki
'''Pwèl'''-a sa roun aparèy di chofaj ridimantèr. Pli souvan-an, li ka chofé dirèkman lyé-a koté i trouvé so kò. Li sa ridimantèr annan sans-a ki li ki pa ka konpòrté di sirkwi kalopòrtò (sirkwi di dépò tèrmik) sof èsépsyon. A pwen prensip-a ki ka distengé li di roun chodjè. Li ka propajé so chalò pa konvèksyon é pa réyonnman dirèkman à partir di li-menm.
Prensip tèknik-ya di konbistchon ké pwèl-ya sa aparèt pa dékouvèrt-a di pèrtinans-a dé konbistchon anfèrmé (konbistchon annan roun ansent) ki konjigé à métriz-a di tiraj natirèl. Kongrol-a di tiraj ka pèrmèt di métrizé alimantasyon-an di lè ké évakiyasyon-an dé lafimen (kannalizasyon vèrtikal di lafimen-an : Chéminé).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
p0dfkia8u14071ze8uu44cfzj7lw7hz
René Descartes
0
2476
19478
11890
2022-07-29T19:55:03Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19633
19478
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Frans_Hals_-_Portret_van_Ren%C3%A9_Descartes.jpg|thumb|René Descartes, daprè Frans Hals.]]
'''René Descartes''', né 31 mars 1596 atè La Haye-en-Touraine (jòdla Descartes) é mouri 11 févriyé 1650 atè Stockholm, sa roun matématisyen, fizisyen ké filozòf fransé.
Li sa konsidéré kou roun dé fondatò di filozofi modèrn-an. I ka rété sélèb pou avwar èsprimé andan so Diskou di métòd-a cogito-a — « Mo ka pansé, donk mo sa » — fondan ensi sistenm-an dé syans asou sijè-a konésan fas o monn ki li ka rouprézanté so kò.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Filozòf]]
1mdy0jey3fnwgo92sxvb3do5vax9s8d
Roumani
0
2489
19645
11947
2022-07-29T20:09:52Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19678
19645
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Roumani
|non lokal = România (ro)
|drapo = Flag_of_Romania.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Romania.svg
|kart = EU-Romania.svg
|lanng ofisyèl = [[Roumen]]
|kapital = [[Bucarest]]
|siperfisi total = 238 391
|jantilé = Roumen(n)
|popilasyon total = 19 942 642
|lannen = 2014
}}
'''Roumani''' (an roumen : România) sa roun Léta di [[Léròp]] di Sid-Ès, 7e péyi pli péplé di [[Linyon éropéyen]] é 9e pa so siperfisi. Sitchwé an Éròp di Sid-Ès é an Éròp santral é oryantal, jéyografi di péyi ka artikilé so kò otour di Karapt, di Danube é di lanmè Nwè.
mj0nipwuy5ylex0zoun8k02e2k3jn1j
Rézon
0
2518
19461
12096
2022-07-29T19:51:58Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19609
19461
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Le songe de la raison.jpg|thumb|''Le Songe de la Raison produit des monstres'', pa Francisco de Goya.]]
'''Rézon'''-an sa jénéralman konsidéré kou roun fakilté pròp di lespri moun don miz an òv ka permèt li di fiksé dé kritèr di vérité é di érò, di diserné byen é mal épi di mété zn òv dé mwayen an wè di roun fen ki bay. Lindor ka permèt donk di dirijé (pa légzanp volonté-a). Sa fakilté gen donk plizyò amplwa : syantifik, étik é teknik.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Épistémoloji]]
ct0q6s7hhy2aeljcuydtpwcjlnzbjpo
Shakti (endouism)
0
2556
19464
12292
2022-07-29T19:52:30Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19571
19464
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Art Gallery (Tanjore, Inde) (13902683658).jpg|thumb|Boga Shakti sa senbòl di mè iniversel andan tradisyon-an Chola. Estati an bronz di XIIe-XIIIe syèk.]]
'''Shakti''' (sanskrit IAST : śakti ; devanāgarī : शक्ति ; pali : satti ; tibétain : yum, nus-ma) sa roun tèrm ki ka signifyé « pouvwar », « pwisans », « lafòs ». Annan endouism-an, sa mo ka dézigné énerji féminin-an, prensip aktif-a ké èstéryorizé di roun divinité maskilin. Nou pouvé sité notaman : Pārvatī, Durgā, Lakṣmī, Kālī, Sarasvatī. Shakti sa osi non-an di roun déyès ki sa épouz-a d'Indra, bondjé di roun paradi-linivèr (loka) koté endou-ya ; li sa souvan asosyé annan tan kontanporen-yan à Shiva, énèrji maskilin-an.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Endouism]]
klux07whdqcp0t415urts24ervqz6r9
Shen Kuo
0
2557
19479
12295
2022-07-29T19:55:26Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19619
19479
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Shen_Kua.JPG|thumb|Vizyon d'artis modèrn di Shen Kuo]]
'''Shen Kuo''' (chinwa : 沈括 ; pinyin : Shěn Kuò, Wade-Giles Shen K'uo, EFEO Chen K'ouo), Shen Guo, Shen Kua oben òkò Shen Gua, né an 1031 atè Hangzhou é mouri an 1095 à Zhenjiang, sa roun syantifik polimat chinwa, fonksyonèr gouvèlmantal anba dinasti Song-an (960-1279).
== Nòt ké référans ==
== Lyen ègstèrn ==
7es0acnfdow7yuaf2h8bs7m7x6g7fw7
Shoah
0
2559
19653
12303
2022-07-29T20:11:33Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19670
19653
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Stroop_Report_-_Warsaw_Ghetto_Uprising_06b.jpg|thumb|Ensirèksyon dibghetto di Varsovi, avril-mè 1943.]]
'''Shoah''' (hébreu : שואה, « katastròf ») sa ègstèrminasyon sistématik pa Almagn nazi di ant senk ké sis milyon di Jwif, ki ka rouprézanté Dé tchèr dé Jwif d'Éròp é anviron 40 % dé Jwif di monn, pannan Ségonn Lagèr mondjal-a. Nou ka itilizé osi tèrm-yan d'« Holocauste », di « jénosid jwif » oben « jénosid nazi », é menm « Jénosid » tou kour, di « joudéosid » oben òkò di « dèstriksyon dé Jwif d'Éròp » (Raul Hilberg), dé déba ki ka opozé istoryen ké lengwis asou tèrm adékwat.
== Nòt ké référans ==
== Annèks ==
omupgp8i58yjbuku5b1bw1lcq6jj38j
Sint Eustatius
0
2567
19654
12346
2022-07-29T20:11:43Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19677
19654
2022-07-29T20:13:46Z
Drummingman
2160
cross wiki vandalism
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Sen Éstach
|non lokal = Sint Eustatius (nl)
|drapo = Sint_Eustatius_wapen.svg
|armwari = Flag_of_Sint_Eustatius.svg
|kart = Relief_map_of_Lesser_Antilles.png
|lanng ofisyèl = Néyèrlandè (ofisyèl)<br/>[[annglé]] (lokal)
|kapital = [[Oranjestad]]
|siperfisi total = 21
|jantilé = Éstachwè
|popilasyon total = 2 886
|lannen = 2010
}}
'''Sen Éstach''' (an néyèrlandé Sint Eustatius é an anglè Sint Eustatius ou Statia) sa roun zil dé [[Karayb]], téritwar néyèrlandè di lout-lanmè, ki ka fè parti dé tit [[Lézanti]]. So chèf-lyé sa Oranjestad.
aih0nvkwhhkoe9dnfrfmp7xpptydrjk
Somèy
0
2589
19528
12436
2022-07-29T20:06:50Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19583
19528
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Sleepy men.JPG|thumb|250px|Dé wonm ki andronmi asou roun ban.]]
'''Somèy'''-a sa roun léta natirèl rékiran di pédi di konsyans (mè san pédi di résèpsyon-an sansitiv) di monn ègstèryò, ki akonpagné di roun diminisyon progrésiv di tonus miskilè, ki ka sirvini ké entèrval régilyé. Altèrnans-a vyé-somèy ka korèsponn à roun dé sik fondamantal koté zannimo-ya : ritm sirkadjen. Koté moun-yan, somèy-a ka tchipé prè di roun tyèr di lavi an mwayenn.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
4e3zuifvdrede6qzowh98uvtoz7tsov
Tanpératir
0
2652
19451
12721
2022-07-29T19:50:08Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19607
19451
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Pakkanen.jpg|thumb|Oun lègzanp di tèrmomèt Celsius ki ka endiké roun tanpératir djourn ivernal di -17°C.]]
'''Tanpératir'''-a sa roun grandò fizik mizouré à lèd-a di roun tèrmomèt sa étidjé an tèrmométri. Annan lavi kourant-a, li sa rélyé o sansasyon di frèt é di cho, ki ka provini di transfè tèrmik ant kò moun-an é so anvironnman. An fizik, li ka défini so kò di plizyò mannyè : kou fonksyon krwasant di dégré d’ajitasyon tèrmik dé partikil (an téyori sinétik dé gaz), pa lékilib-a dé transfè tèrmik ant plizyò sistenm oben à partir di antropi-a (an tèrmodinamik é an fizik èstatistik). Tanpératir-a sa roun varyab enpòrtant annan ròt disiplin : météyoroloji é klimatoloji, médsin, é chimi.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
hhjsh3j4smqh5703kob04zckneyqxz1
Termodinamik
0
2663
19522
12783
2022-07-29T20:05:35Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19542
19522
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
Nou pouvé défini tèrmodinamik-a di Dé fason senp : syans-a di chalò-a é dé machin tèrmik oben syans-a dé gran sistenm an lékilib. Pronmyé définisyon-an sa osi pronmyé-a annan listwè-a. Ségonn-an sa vini answit, gras o travay pyonyé di Ludwig Boltzmann.
Ké fizik èstatistik-a, don li sa atchwèlman roun parti, tèrmodinamik-a sa roun dé grann téyori asou lakèl ka fondé so kò asou konpréyansyon atchwèl-a di matchè-a.
[[Fiché:Triple_expansion_engine_animation.gif|thumb|Sistenm tèrmodinamik]]
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
7duz5plx4tml2s9ct5k1ij1q3gn69qv
Tinizi
0
2670
19525
19221
2022-07-29T20:06:13Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19576
19525
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:2A01:E0A:26:3D0:E884:4AAD:A564:BAD|2A01:E0A:26:3D0:E884:4AAD:A564:BAD]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik tinizyenn
|non lokal = الجمهورية التونسية (ar)
|drapo = Flag_of_Tunisia.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Tunisia.svg
|kart = Tunisia_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[arab]] (ofisyèl)<br/>Arab tinizyen (vernakilèr)<be/>Chelha (soutou annan Sid)<br/>Fransè (larj izaj)
|kapital = [[Tinis]]
|siperfisi total = 163 610
|jantilé = Tinizyen(n)
|popilasyon total = 11,516,189
|lannen = 2018
}}
'''Tinizi''' (an arab : تونس, Tūnis, [ˈtuːnɪs]), an form long '''Répiblik tinizyenn''' (an arab : الجمهورية التونسية, Al-Jumhūriyyah at-Tūnisiyyah), sa roun Léta di [[Lafrik]] di Nò.
[[Katégori:Afrik]]
sys9pxr84r7sgsfpb0rclarf4kndu7t
Tirkménistan
0
2672
19533
12816
2022-07-29T20:07:49Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19606
19533
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Tirkménistan
|non lokal = Republikasi Türkmenistan (tk)<br/>Республика Туркменистан (ru)
|drapo = Flag_of_Turkmenistan.svg
|armwari = Emblem_of_Turkmenistan.svg
|kart = LocationTurkmenistan.svg
|lanng ofisyèl = Tirkmèn, ris (lanng di konminikasyon enterétnik)
|kapital = [[Achgabat]]
|siperfisi total = 488 100
|jantilé = Tirkmèn
|popilasyon total = 5 171 943
|lannen = 2014
}}
'''Turkménistan''', égalman aplé '''Tirkméni''', an form long '''Répiblik di Tirkménistan''' (an tirkmèn Türkmenistan é Türkmenistan Respublikasy, an ris, Туркмениста́н, ou Turkmeniya, Туркмения é Respublika Turkmenistan, Республика Туркменистан), sa roun péyi di [[Lazi]] santral.
264tarxswixhm6hxigagwsf3gh9g5py
Trinité-é-Tobago
0
2685
19693
12865
2022-07-29T20:55:18Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = This IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blockedRépiblik di Trinité-é-Tobago
|non lokal = Republic of Trinidad and Tobago
|drapo = Flag_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|kart = Trinidad_and_Tobago_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[Annglé|Anglé]]
|kapital = [[Por-d'Espagn]]
|siperfisi total = 5 130
|jantilé = Trinidadjen
|popilasyon total = 1 222 363
|lannen = 2015
}}
'''Trinité-é-Tobago''', an fòrm lonng '''Répiblik di Trinité-é-Tobago''', an annglé : Republic of Trinidad and Tobago, sa roun Léta ensilèr dé Karayib sitchwé annan lanmè di Lézanti, o larj di [[Vénézwéla]].
5lbx5l24kdaurf2kp6mcfgaznt8x4l3
19702
19693
2022-07-29T20:57:37Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik di Trinité-é-Tobago
|non lokal = Republic of Trinidad and Tobago
|drapo = Flag_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|kart = Trinidad_and_Tobago_(orthographic_projection).svg
|lanng ofisyèl = [[Annglé|Anglé]]
|kapital = [[Por-d'Espagn]]
|siperfisi total = 5 130
|jantilé = Trinidadjen
|popilasyon total = 1 222 363
|lannen = 2015
}}
'''Trinité-é-Tobago''', an fòrm lonng '''Répiblik di Trinité-é-Tobago''', an annglé : Republic of Trinidad and Tobago, sa roun Léta ensilèr dé Karayib sitchwé annan lanmè di Lézanti, o larj di [[Vénézwéla]].
hfnp13vv6r0844yu9ccdupklhh5t3qg
Tuvalu
0
2690
19530
12886
2022-07-29T20:07:16Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19565
19530
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Léta di Tuvalu
|non lokal = Tuvalu (tvl)<br/>State of Tuvalu (en)
|drapo = Flag_of_Tuvalu.svg
|armwari = Coat_of_arms_of_Tuvalu.svg
|kart = Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg
|lanng ofisyèl = Tuvaluan, [[annglé]]
|kapital = [[Funafuti]]
|siperfisi total = 26
|jantilé = Tuvaluan
|popilasyon total = 12 177
|lannen = 2011
}}
'''Tuvalu''', an form long '''Léta di Tuvalu''', an tuvaluan Tuvalu, an anglè Tuvalu é State of Tuvalu, sa roun Léta ké roun archipèl polinézyen, o sant di [[loséyan Pasifik]].
3zc02a3so0zdw8p1u16pfkafuh6g9np
Téritwar britanik di loséyan Endyen
0
2704
19440
18863
2022-07-29T19:47:40Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = NAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.Téritwar britanik di loséyan Endyen
|non lokal = British Indian Ocean territory (en)
|drapo = Coat_of_arms_of_the_British_Indian_Ocean_Territory.svg
|armwari = Flag of the Commissioner of the British Indian Ocean Territory.svg
|kart = British_Indian_Ocean_Territory_in_United_Kingdom.svg
|lanng ofisyèl = [[Annglé]]
|kapital = Pa gen
|siperfisi total = 60
|jantilé =
|popilasyon total = 4 000
|lannen = 2004
}}
'''Téritwar britanik di loséyan Endyen''' (an annglé British Indian Ocean Territory, abréjé an BIOT) sa roun téritwè britannik di lout-lanmè ki sitchwé andan [[loséyan Endjen]]. Étandou di so jouridiksyon téritoryal évolwé annan tan-an pou limité so kò atchwèlman à archipèl-a di Chagos ki li ka administré.
boj3ogft6b9h7pnj14d0ztv9pupibvz
19589
19440
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Téritwar britanik di loséyan Endyen
|non lokal = British Indian Ocean territory (en)
|drapo = Coat_of_arms_of_the_British_Indian_Ocean_Territory.svg
|armwari = Flag of the Commissioner of the British Indian Ocean Territory.svg
|kart = British_Indian_Ocean_Territory_in_United_Kingdom.svg
|lanng ofisyèl = [[Annglé]]
|kapital = Pa gen
|siperfisi total = 60
|jantilé =
|popilasyon total = 4 000
|lannen = 2004
}}
'''Téritwar britanik di loséyan Endyen''' (an annglé British Indian Ocean Territory, abréjé an BIOT) sa roun téritwè britannik di lout-lanmè ki sitchwé andan [[loséyan Endjen]]. Étandou di so jouridiksyon téritoryal évolwé annan tan-an pou limité so kò atchwèlman à archipèl-a di Chagos ki li ka administré.
emrouxquhs1nz0takyq60kg2nekv99r
Vandrédi
0
2711
19695
12975
2022-07-29T20:56:44Z
91.236.21.134
wikitext
text/x-wiki
'''VandThis IP address range has been globally blocked.
This does not affect your ability to read Wikipedia pages.
Most people who see this message have done nothing wrong. Some kinds of blocks restrict editing from specific service providers or telecom companies in response to recent abuse or vandalism, and affect other users who are unrelated to that abuse. See below if you do not believe you have done anything wrong.
This block affects editing on all Wikimedia wikis.
The IP address or range 2a00:f41:4834:6357:602f:62ae:7804:b070 has been globally blocked (disabled) by Hasley for the following reason(s):
Long-term abuse
This block will expire on 03:14, 31 July 2022.
Even while globally blocked, you will usually still be able to edit pages on Meta-Wiki.
This block may be appealed at Global steward requests on Meta-Wiki.
Other useful links: Global blocks · Help:I have been blockedrédi''' a senkyèm jou di [[Simèn|lasimèn]] si nous ka konsidéré ki lasimèn ka koumansé [[lendi]] é sizyèm si nous ka konsidéré ki lasimèn ka koumansé [[dimanch]]. Nòrm ISO 8601 ka kodé vandrédi pa chif 5.
epgl9ajm0rfzj8j2f82sorizsvf1uds
19696
19695
2022-07-29T20:57:02Z
Hasley
409
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/91.236.21.134|91.236.21.134]] ([[User talk:91.236.21.134|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Vandrédi''' a senkyèm jou di [[Simèn|lasimèn]] si nous ka konsidéré ki lasimèn ka koumansé [[lendi]] é sizyèm si nous ka konsidéré ki lasimèn ka koumansé [[dimanch]]. Nòrm ISO 8601 ka kodé vandrédi pa chif 5.
0xyoi204z83e1f2w293bkgc7um33r3d
Viêt Nam
0
2724
19487
13032
2022-07-29T19:56:50Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19631
19487
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
{{Péyi
|non gwiyanè = Répiblik sosyalis di Viêt Nam
|non lokal = Cộng hoà Xã hội Chủ nghĩa Việt Nam (vi)
|drapo = Flag_of_Vietnam.svg
|armwari = Emblem of Vietnam.svg
|kart = Location_Vietnam_ASEAN.svg
|lanng ofisyèl = [[ ]]
|kapital = [[Hanoï]]
|siperfisi total = 330 967
|jantilé = Vietnamyen(n)
|popilasyon total = 92 699 227
|lannen = 2016
}}
'''Viêt Nam''', '''Viet Nam''', '''Vietnam''' ou '''Viêtnam''', an form long '''Répiblik sosyalis di Viêt Nam''', an vietnamyen Việt Nam é Cộng hoà Xã hội Chủ nghĩa Việt Nam, sa roun péyi di Azi di Sidès sitchwé à lès di pénensoul endichinwaz.
oihyj2778o0eqcw2e8q4z8hxdf4xacd
Zil
0
2757
19432
13723
2022-07-29T19:46:19Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:AgrihanNASA.jpg|thumb|Zilé d'Agrigan, annan [[Loséyan Pasifik|Pasifik]]-a.]]
Oun '''ziNAJGŁUPSZA WERSJA JĘZYKOWA WIKIPEDII NA CAŁYM ŚWIECIE, NADAJĘ SIĘ NATYCHMIAST DO ŚMIETNIKA. WYNOCHA TAJWANIE. THE DEEPEST LANGUAGE OF VIKIPEDIA IN THE WORLD, I AM FITTED IMMEDIATELY IN THE SHIPPING. LOVE TAIWAN. LA LANGUE LA PLUS PROFONDE DE VIKIPEDIA AU MONDE, JE SUIS INTÉGRÉ IMMÉDIATEMENT À LA LIVRAISON. J'AIME TAÏWAN.EL LENGUAJE DE VIKIPEDIA MAS PROFUNDO DEL MUNDO, ME AJUSTO DE INMEDIATO EN EL ENVIO. AMA TAIWÁN. 世界上最深奧的維基百科語言,我立即適應了航運。愛台灣 DIE TIEFSTE SPRACHE VON VIKIPEDIA DER WELT, BIN ICH SOFORT IN DEN VERSAND EINGEBAUT. LIEBE TAIWAN. САМЫЙ ГЛУБОКИЙ ЯЗЫК ВИКИПЕДИИ В МИРЕ, Я СРАЗУ ПРИГОТОВЛЕН К ДОСТАВКЕ. ЛЮБЛЮ ТАЙВАНЬ. LA LINGUA DI VIKIPEDIA PIÙ PROFONDA AL MONDO, SONO ADATTATO IMMEDIATAMENTE ALLA SPEDIZIONE. ADORO TAIWAN.lé''', sa roun lamas di latè antouré ké [[dilo]] di mannyè pèrmanant oben pafwè di mannyè tanporèr an fonksyon di marè-ya. Dlio-a ka benyen zil-ya pitèt sa di roun [[Loséan|loséyan]], di roun [[lanmè]], di roun [[lak]] oben di roun kour dilo. Zil-ya pouvé sa tanporèr (ban di sab, volkan, etc.) oben permanant, izolé oben groupé ké ròt zil é pouvé alò formé roun [[archipel]]. Oun piti zil sa pafwè dézigné anba tèrm-an di tizil oben pitizil.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
si7acgrglgc5u054tr6jrzbi6x9somq
19640
19432
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:AgrihanNASA.jpg|thumb|Zilé d'Agrigan, annan [[Loséyan Pasifik|Pasifik]]-a.]]
Oun '''zilé''', sa roun lamas di latè antouré ké [[dilo]] di mannyè pèrmanant oben pafwè di mannyè tanporèr an fonksyon di marè-ya. Dlio-a ka benyen zil-ya pitèt sa di roun [[Loséan|loséyan]], di roun [[lanmè]], di roun [[lak]] oben di roun kour dilo. Zil-ya pouvé sa tanporèr (ban di sab, volkan, etc.) oben permanant, izolé oben groupé ké ròt zil é pouvé alò formé roun [[archipel]]. Oun piti zil sa pafwè dézigné anba tèrm-an di tizil oben pitizil.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
6ckmwpl77lj75e4pwwubc141ezgvrgo
Émoraji
0
2807
19519
13943
2022-07-29T20:05:07Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19552
19519
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Bleeding finger.jpg|thumb|Émoraji akoz di roun plè a oun dwèt. ]]
Oun '''émoraji''' (di laten haemorrhagia) sa roun ségnman, oun ékoulman di disan an dèrò di so sirkwi natirèl ki konstitchwé pa tchò-a ké véso sangen-yan (venn ké artèr).
== Konsékans ==
Oun ségnman sa konsidéré kou enpòrtan lòské li pouvé enbibé roun mouchwar di tisou oben di papyé an tchèk ségonn. Risk-a sa roun désè à kour tèrm : disan-an ka sèrvi à transpòrté djòksijenn nésésité on fonksyonman dé lòrgann kou tchò-a ké sèrvo-a pa lègzanp.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
ajguksbm8gfrzxy7qruq3n851f8hhec
Énerji sinétik
0
2814
19454
13966
2022-07-29T19:50:43Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19578
19454
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
'''Énerji sinétik''' (di grek ἐνέργεια / énergeia « fòs an aksyon » é κίνησις / kinesis « mouvman »), noté Ec, oben K, sa énèrji-a ki ka posédé oun kò di fè di so mouvman pa rapò à roun référansyèl. So valò ka dépann kidonk di chwa di sa référansyèl. Li ka èsprimé so kò an joul (J). Pou roun pwen matéryèl di énèrji sinétik-a sa égal o travay dé fòs apliké nésésèr pou fè pasé kò-a di roupo à so mouvman (si référansyèl-a ki chwézi pa sa galiléyen, i fodré tchenbé kont di travay dé fòs d'inèrsi d'anyrénman). Pa swit, énèrji sinétik-a pa sa an jénéral roun entégral pronmyèr di mouvman, sof si travay-a dé fòs èstéryò é entéryò(pou roun sistenm di pwen matéryèl) sa nil o kour di mouvman.
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
5uwcarefubf9a7gs8uy7n6vhgc269a9
Épopée de Gilgamesh
0
2818
19516
13984
2022-07-29T20:04:30Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19543
19516
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:British Museum Flood Tablet.jpg|thumb|XIe tablèt di vèrsyon di Niniv di ''Épopé di Gilgamesh'', ki ka roulaté Délij-a.]]
'''Épopé di Gilgamesh''' sa roun rési léjandèr di ansyenn Mézopotami-a (Irak jòdla). Ki ka fè parti dé òv litérèr pli ansyenn di mounité-a, pronmyé vèrsyon konplèt-a ki konnèt té rédijé an akkadjen annan Babyloni di xviiie o xviie syèk anv. J.-K. ; ékrit an karaktèr kinéifòrm asou dé tablèt d’arjil, li ka enspiré so kò di plizyò rési, an partikilyé suméryen, konpozé bò'd finisman-an di IIIe milénèr ; li sa à raproché d’Enki ké Ninhursag, di Powenm di kréyasyon-an « Enûma Elish » (Lòské laro…) é di Atrahasis (Powenm di Sipèrsaj).
== Nòt ké référans ==
== Wè osi ==
[[Katégori:Litératir]]
p44jvxnty86vgp8wnzi9737igv87di1
Évrest
0
2827
19490
18189
2022-07-29T19:57:21Z
2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070
wikitext
text/x-wiki
19618
19490
2022-07-29T20:08:25Z
Drummingman
2160
Révocation des modifications de [[Special:Contributions/2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070]] ([[User talk:2A00:F41:4834:6357:602F:62AE:7804:B070|discussion]]) vers la dernière version créée par [[User:Gerd Eichmann|Gerd Eichmann]]
wikitext
text/x-wiki
[[Fiché:Everest_North_Face_toward_Base_Camp_Tibet_Luca_Galuzzi_2006_edit_1.jpg|thumb]]
'''Évrès'''-a, an tibéten ཇོ་མོ་གླང་མ, Qomolangma oben òkò Chomolungma, an népalè सगरमाथा, Sagarmāthā, osi aplé '''mon Évrès''', sa roun montangn sitchwé annan chenn di Himalaya, atè frontchèr-a ant Népal-a (Sagarmatha) ké Lachin-an (Tibet).
Li sa apèrsouvwè pa dé Éropéyen pou pronmyé fwè-a an 1847 épi, aprè tchèk lannen di òbsèrvasyon é di kalkil, so altitid sa établi à 8 848 mèt é li sa idantifyé kou pli ro somè di monn odési di nivo di lanmè-a.
<br><gallery class=center caption="Évrest">
Flight Kathmandu-Himalayas-16-Nuptse-Everest-Lhotse-2014-gje.jpg|Nepal
Gorak Shep-32-Everest-Lhotse-2007-gje.jpg
Gokyo Ri-24-Everest-Nuptse-Lhotse-2007-gje.jpg
Kala Patthar-64-Gipfel-Everest-Lhotse-2007-gje.jpg
Phakding-Namche-92-Everest-2007-gje.jpg
Friendship Highway-322-Shelkar to Gyatso La-Mount Everest-2014-gje.jpg|Tibet
</gallery>
== Annèks ==
[[Katégori:Montangn]]
[[Katégori:Azi]]
hdgsfd64spuqdp0vkuxf4pzcvmvloti